Patientdata färg - Teldok

Den lagliga röran
kom något besked från regeringen under två och ett halvt års tid – från att Socialstyrelsen
lade sitt förslag i december 2001 till att regeringen till slut kom med
sitt utredningsdirektiv i juni 2004. En proposition som var planerad till våren
2003 lades aldrig fram.
I direktiven till utredningen vidgades frågan till att gälla inte enbart patientjournallagen,
utan alla lagar som kommer in på området.
Uppdraget gick till en redan pågående utredning som handlade om information
i vården – kvalitetsregisterutredningen. Den var klar efter ett års arbete sommaren
2004, men fick nu tilläggsdirektiv och uppdrag att jobba ytterligare ett och
ett halvt år. Utredningen, som har bytt namn till Patientdatautredningen, ska
samråda med Carelink, regeringens IT-politiska strategigrupp, Socialstyrelsens
Info-VU-projekt och en särskild utredning som behandlar försäkringsbolagens
rätt att ta del av uppgifter i patientjournaler.
I direktiven beställer regeringen förslag till ”en väl fungerande och sammanhängande
reglering”, när det gäller behandlingen av personuppgifter i vården. Genom
att vända på den meningen kan man säga samma sak, fast mer brutalt, så här:
lagstiftningen har inte hängt ihop och har därför fungerat dåligt.
Regeringen lyfter redan i inledningen fram den grundläggande motsättningen
inom det här området, genom att säga att utredaren ska ”göra en avvägning mellan
enskildas behov av skydd för den personliga integriteten och nyttan för samhället och
patientsäkerheten”.
Bra journalföring leder till mer vård och ökad patientsäkerhet
Regeringen beskriver bakgrunden till utredningen och konstaterar att IT skapar
helt nya möjligheter att använda vårdens resurser bättre.
”Genom att digitalisera en rad administrativa processer och därigenom effektivisera
hanteringen av exempelvis provsvar, remisser och journalföring, kan stora personella och
ekonomiska resurser frigöras för sjukvårdshuvudmännen”.
Det här är ”ett kraftfullt verktyg för att minska vårdpersonalens administrativa
börda och som en konsekvens stärka sektorns kärnverksamhet”.
Mer av resurserna kan användas till vård och omsorg för den enskilde. Med
bättre uppföljning och utvärdering kan man också öka kvaliteten och patientsäkerheten.
En viktig utgångspunkt är att fler vårdgivare lämnar information om
en och samma patient – och fler vårdgivare behöver hämta information om en
och samma patient:
”Hälso- och sjukvården har under senare år genomgått stora strukturförändringar
och antalet driftsformer inom sjukvården är i dag fler än för några år sedan. Ett stort
antal privata vårdgivare ingår numera regelmässigt i vårdkedjan. En utveckling mot
kortare vårdtider och en större rörlighet för både patienter och personal har pågått i flera
år och allt tyder på att den kommer att fortsätta. Genom t ex inhyrning av personal
från bemanningsföretag ökar det antal personer som direkt involveras i vården av en
enskild patient.”
Direktivet lyfter också fram att patienterna i dag har mer inflytande och kunskap
om att de har rätt till information. Den ökande IT-användningen och nya arbets-
41