Patientdata färg - Teldok

More documents

Recommendations

Info

96 <strong>Patientdata</strong> – brist och överflöd i vården – Bara en så enkel sak som att kunna hämta adress och personnummer från ett annat landsting skulle spara mycket tid i vården. En läkemedelslista skulle betyda mycket för att se om det finns en överkänslighet och undvika medicinkrockar. Genom patientöversikten ska vårdgivare kunna se vilka kliniker en patient har haft kontakt med. – Vi använder patientens samtycke som nyckeln. Det blir patienten själv som styr, sade han. – Alla landstingsledningar har ställt upp – och det här är i högsta grad just en ledningsfråga. Alla är pressade att göra jobbet därhemma. Får vi bara med sex, sju landsting, så kommer resten sen. Så var det med Sjunet. Landstingen är bara en del av vårdkedjan. Men det är landstingen som har bäst förutsättningar att komma igång med ett första pilotprojekt, enligt Mats Larsson. Företrädare för de privata vårdgivarna deltar redan i arbetet och man siktar på att få med kommunerna. Daniel Forslund förklarade att den här satsningen från Carelink och landstingen har ett starkt politiskt stöd från departementet. – Den nationella patientöversikten kan bli murbräckan, för att konkret visa nyttan av vårdinformation över gränserna. Visionen är ”en patient – en journal”, och även om detta ännu befinner sig på en väldigt basal nivå, så är det ett viktigt steg att ta. – Jag kan inte nog inskärpa vikten av att vården lever upp till patienternas förväntningar på att deras vårdgivare har den information som de behöver. Jag tror att många patienter ligger 20 år före de flesta politiker när det gäller att förstå detta. Skulle alla förstå hur illa det faktiskt står till, tror jag att vi skulle få se en riktig förtroendekris i förhållande till vården. Lagarna har varit ett uppenbart skäl till att systemen inte har kopplats samman. – De nya idéerna hittar man inte i de gamla lagarna, säger Mats Larsson. Den här gången vill vi redan som ett första steg prova och lära oss av det och inspireras. Det är bättre att komma igång med försök än att vänta på att allt är helt klart när det gäller tolkningar och utredningar som ska leda till nya lagar. – Vi är plågsamt medvetna om att lagstiftningen inte har följt med i den tekniska utvecklingen, sade Daniel Forslund. Det har lappats och lagats i 20 år. Så behovet är stort av den samlade översyn som har påbörjats. Ordning och reda för lättare överföring Daniel Forslund är departementssekreterare på Socialdepartementet: – Jag kan inte nog inskärpa vikten av att vården lever upp till patienternas förväntningar på att deras vårdgivare har den information som de behöver. Jag tror att många patienter ligger 20 år före de flesta politiker när det gäller att förstå detta. Hur ska informationen i vårdinformationssystemen struktureras, för att bli lätt att överföra och lätt för vårdgivare att få överblick över, förstå och ta till sig?
Vården, informationen och patienterna – ett samtal Det är en huvudfråga för Inger Wejerfelt: – Glöm inte I:et i IT! Informationen måste läggas upp både vettigt och enhetligt. Det krävs för att människor i praktiken ska ha nytta av systemen och för att man på allvar ska kunna utnyttja teknikens möjligheter. Ett spår i den här diskussionen handlade om att informationen kan finnas på plats men ändå inte vara till nytta för vårdgivaren, därför att den finns i övermått och osorterad. Vårdgivaren hittar inte den nödvändiga informationen i långa textsjok. Inger Wejerfelt talade om att det är viktigt att utforma informationen så att den blir möjlig att hitta i, och att ha ett vettigt utbyte mellan olika system. – Vi kommer att råka ut för bakslag om vi inte tänker på det här. Tekniken kan vi få ihop och säkerheten kan vi fixa. Men vi lurar oss själva om vi tror att det räcker med teknik och säkerhet. Hon påminde om att vårdinformation skapas Inger Wejerfelt, informationsstrukturansvarig, Västra Götalandregionen: – Informationen måste läggas upp både vettigt och enhetligt. Det krävs för att människor i praktiken ska ha nytta av systemen och för att man på allvar ska kunna utnyttja teknikens möjligheter. och nyttjas av minst 200 000 anställda inom vård och omsorg och informationen lagras i flera tusen register och system – överallt. – Detta ska vi försöka få ordning och reda på... Hon menade att det är viktigt när man talar om informationssystem att skilja på information och system. System kan komma och gå, men information är en långsiktig och gemensam resurs. För att tydliggöra skillnaden gjorde hon en jämförelse med musik. I sin mest grundläggande form återger vi t ex ett stycke av Bach i noter. Sen kan vi lyssna på musiken i mp3-spelare, cd-spelare eller trattgrammofon – samma musik, men olika teknik. För att få en säker kommunikation mellan olika system blir det avgörande att man kan enas om hur man definierar och ställer upp information. Ett enkelt exempel är hur ett behandlingsdatum ska skrivas. Om man skriver 040303 – betyder det då den 3 mars 2004 – eller den 4 mars 2003? Bägge ordningsföljderna förekommer. Och om en mottagande dator inte begriper att just den här sifferserien är ett årtal, utan bara ser den som en sifferserie i allmänhet, kan det leda till att första nollan stryks. – Att vi blir bättre på att enas om informationsstrukturen är otroligt viktigt, för annars kommer det inte att gå bra när datorer ska hjälpa oss i arbetet, sade hon. Människosläktet har kommit överens om gemensamma språk, med skrivregler och grammatik som vi lär oss som individer. På ett liknande sätt måste man lära datorerna ett gemensamt språk, om de ska kunna prata med varann. Man behöver vara överens om vad orden ska betyda. Och man behöver modeller för en entydigt strukturerad och begriplig information. Det här arbetet kan te sig som abstrakt 97
Page 1 and 2:
Patientdata — brist och överflö
Page 3 and 4:
Förord Förord ”Våra medlemmar
Page 5 and 6:
Innehåll Innehåll Inledning Den v
Page 7 and 8:
Inledning Inledning Den vanskliga b
Page 9 and 10:
Inledning • Kapitel 7: Polisen oc
Page 11 and 12:
Hälsovådlig brist på vårdinform
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
När information läcker Kapitel 2
Page 21 and 22:
När information läcker Lars Fallb
Page 23 and 24:
När information läcker Hon poäng
Page 25 and 26:
När information läcker På jakt e
Page 27 and 28:
När information läcker Tre anmäl
Page 29 and 30:
När information läcker tat projek
Page 31 and 32:
När information läcker benbrott i
Page 33 and 34:
Den lagliga röran Kapitel 3 Den la
Page 35 and 36:
Den lagliga röran tion ska följa
Page 37 and 38:
Den lagliga röran Den säger bland
Page 39 and 40:
Den lagliga röran • Vårdregiste
Page 41 and 42:
Den lagliga röran kom något beske
Page 43 and 44:
Det danska exemplet Den lagliga rö
Page 45 and 46: Tekniker för säkrare informations
Page 51 and 52: ”En patient - en journal” - men
Page 67 and 68: Försäkringsbolagen och patientjou
Page 73 and 74: Polisen och vårdens information -
Page 79 and 80: Biobankerna, hälsan och integritet
Page 89 and 90: Vården, informationen och patiente
Page 95: Vården, informationen och patiente
Page 105: Patientdata — brist och överflö
show all

Patientdata färg - Teldok

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?