Patientdata färg - Teldok

More documents

Recommendations

Info

90 <strong>Patientdata</strong> – brist och överflöd i vården • Daniel Forslund är departementssekreterare på Socialdepartementet, där han bland annat ansvarar för e-hälsofrågor. En hel av diskussionen kom förstås att kretsa kring balansen mellan integritet och patientsäkerhet. Men man talade också om informationssamarbetet mellan vården och omsorgen och om själva innehållet i informationssystemen. Informationen om förskrivna läkemedel intar en nyckelroll och om gemensamma läkemedelslistor talades det mycket. Ett återkommande tema var också synen på patientens roll i vården. Ingen stor oro för integriteten bland pensionärerna Barbro Westerholm förklarade att en viktig fråga för Sveriges Pensionärsförbund är den bristande samordningen i vården av äldre multisjuka. – Våra medlemmar är förvånade över att vårdinformationen inte finns tillgänglig för de vårdgivare som de besöker. Däremot finns det inte någon stor oro för integriteten. Jag tycker att det snarare verkar som om det främst är friska arbetsnarkomaner och politikerna som är mest rädda för integriteten, medan multisjuka äldre undrar varför journalen inte finns på plats när den behövs. Medlemmarna i Reumatikerförbundet sätter också patientsäkerheten främst. – Jag håller med Barbro. För oss reumatiker är den personliga integriteten inget problem i samband med vårddokumentationen. Vi är ganska pragmatiska när det gäller registrering och ser till om det är nödvändigt för vår vård, sade Lena Öhrvik. – Icke-brukarna talar om vad vi tycker, utan att fråga. Socialstyrelsen är värst. Jag fick höra en gång: ”Du begriper inte ditt eget bästa”. Men som kroniker kan jag hantera min sjukdom. Lena Öhrsvik förklarade dock att det kan hända att hon ibland skulle vilja slippa att ha med all vårddokumentation till en ny läkare – därför att hon tänker att det kan begränsa läkarens tänkande. – Någon gång skulle man vilja börja om från början, utan att läkaren ska veta allt om vad som skett tidigare i vården. Tveksamma läkare och ”dubbel bokföring” En lite kluven inställning berättade också primärvårdsläkaren Peter Hultin om: Barbro Westerholm, Sveriges Pensionärsförbund: – Våra medlemmar är förvånade över att vårdinformationen inte finns tillgänglig för de vårdgivare som de besöker Lena Öhrsvik, Reumatikerförbundet: – För oss reumatiker är den personliga integriteten inget problem i samband med vårddokumentationen. Vi är ganska pragmatiska när det gäller registrering och ser till om det är nödvändigt för vår vård.
Vården, informationen och patienterna – ett samtal – Det jag själv skulle vilja ha som läkare är en översikt med information från andra vårdgivare. Men samtidigt märker jag att jag är rädd för att mina uppgifter om patienterna ska bli alltför tillgängliga. Han frågade sig varför han tänker så – är det någon vag och allmän oro och misstro till tekniken? – Jag möter inte någon oro för integriteten hos patienterna – tvärtom. De förväntar sig att jag har uppgifter från andra vårdgivare i min journal i datorn. Men synen på vad som är känsliga uppgifter skiljer sig också mellan olika patienter. Bara en sådan sak som högt blodtryck kan uppfattas som en signal om stress och detta kan vara obehagligt för en patient om andra känner till. Det finns tecken på en kluven inställning bland läkare. Daniel Forslund berättade att man får signaler om att det på sina håll växer fram en ”dubbel bokföring” – en officiell patientjournal som patienten kan få tillgång till, och ett inofficiellt dokument som är läkarens privata minnesanteckningar. Han menade att det gäller att vara uppmärksam på sådana här tecken. Agnetha Karlberg bekräftade: I Norrbotten har man också fått signaler om detta. Det finns också andra dilemman: – Vi för diskussioner med verksamheterna om på vilken nivå som vi ska sekretessmarkera information i olika typer av översikter per patient och landsting. Psykiatrin har större behov av sekretess än andra kliniker. Om sekretesshanteringen medför att det dagliga arbetet i datajournalen blir omständligare för våra vårdgivare, kommer det att medföra att man i sämsta fall börjar att använda sig av pappersremisser istället, sade Agnetha Karlberg. I Norrbotten ser man tendenser till att landstingsgemensam information per patient, som provöversikt, röntgenöversikt, vårdkontaktöversikt och medicinlista, kan komma att innehålla en så stor mängd sekretessmarkerad information, att den blir en ”säkerhetsrisk” istället för att ge den ökade säkerhet som är syftet. – I ett sådant läge kan man naturligtvis inte till- Agnetha Karlberg är IT-strateg i Norrbottens läns landsting: – Om sekretesshanteringen medför att det dagliga arbetet i datajournalen blir omständligare för våra vårdgivare, kommer det att medföra att man i sämsta fall börjar att använda sig av pappersremisser istället. låta fortsatt användning av den typen av översikter, sade Agnetha Karlberg. Bristande tillgång till information kan ha olika förklaringar. Ulf Hallgårde tog upp problemet att privata vårdcentraler inte får tillgång till samma information som vårdcentraler i landstingets regi. – Det är dumt och inte till fördel för patienterna! Agnetha Karlberg berättade att i Norrbotten görs ingen skillnad därvidlag: När en vårdcentral övergick i privat regi anslöt man den till det landstingsgemensamma systemet. Man gjorde en kopia av den gamla landstingsdrivna vårdcentralens databas inför övergången. 91
Page 1 and 2:
Patientdata — brist och överflö
Page 3 and 4:
Förord Förord ”Våra medlemmar
Page 5 and 6:
Innehåll Innehåll Inledning Den v
Page 7 and 8:
Inledning Inledning Den vanskliga b
Page 9 and 10:
Inledning • Kapitel 7: Polisen oc
Page 11 and 12:
Hälsovådlig brist på vårdinform
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
När information läcker Kapitel 2
Page 21 and 22:
När information läcker Lars Fallb
Page 23 and 24:
När information läcker Hon poäng
Page 25 and 26:
När information läcker På jakt e
Page 27 and 28:
När information läcker Tre anmäl
Page 29 and 30:
När information läcker tat projek
Page 31 and 32:
När information läcker benbrott i
Page 33 and 34:
Den lagliga röran Kapitel 3 Den la
Page 35 and 36:
Den lagliga röran tion ska följa
Page 37 and 38:
Den lagliga röran Den säger bland
Page 39 and 40: Den lagliga röran • Vårdregiste
Page 41 and 42: Den lagliga röran kom något beske
Page 43 and 44: Det danska exemplet Den lagliga rö
Page 45 and 46: Tekniker för säkrare informations
Page 51 and 52: ”En patient - en journal” - men
Page 67 and 68: Försäkringsbolagen och patientjou
Page 73 and 74: Polisen och vårdens information -
Page 79 and 80: Biobankerna, hälsan och integritet
Page 89: Vården, informationen och patiente
Page 93 and 94: Vården, informationen och patiente
Page 105: Patientdata — brist och överflö
show all

Patientdata färg - Teldok

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?