Patientdata färg - Teldok

”En patient – en journal” – men hur?
potential under cirka 2 år. När det gäller stroke är också omgivning och närstående
mycket involverade – och många personalkategorier, säger Birgitta Eriksson.
I samarbete med strokeenheten på Värnamo sjukhus och flera vårdcentraler i
Gislaved har InfoVU tagit fram ett förslag som började prövas under realistiska
förhållanden våren 2004. Användningen följs upp med enkäter med såväl personal
som patienter och anhöriga.
– När det gäller spridning av resultat från projekt finns det ofta en tröghet,
säger Birgitta Eriksson. Man får stöd för pilotprojekt men det är svårt att behålla
dem i löpande drift. De hamnar lätt vid sidan av. Men i det här fallet har behandlingsdokumentet
kommit i skarp drift redan under försöket. Det kan ändå finnas
anledning att senare följa upp om man verkligen använder det.
Hon berättar att grundläggande krav på dokumentation också ingår i det förslag
till reviderade riktlinjer för stroke som Socialstyrelsen arbetar med. Det kan bli
ett sätt att bidra till att en mer ändamålsenlig vårddokumentation uppmärksammas
och tillämpas.
– Vår tanke är att Socialstyrelsens riktlinjer för olika diagnoser i fortsättningen
också ska innehålla rekommendationer för dokumentationen. Tonvikten ska ligga
på vad som bör dokumenteras för att den aktuella behandlingen och vården ska
vara säker och ha god kvalitet.
Att veta att man talar om samma sak
En viktig del i en gemensam och ändamålsenlig vårddokumentation är enhetliga
begrepp och termer.
– Det är en grundförutsättning för att man ska veta att man pratar om samma
sak, säger Birgitta Eriksson.
Inom InfoVU har man tagit fram gemensamma begrepp och termer inom vård
och omsorg, som kan behövas vid verksamhetsuppföljning. Det är närmare 200
termer som under 2004 har remissats och granskats en sista gång. Dessa termer
kommer att läggas ut i en termbank som går att nå på Socialstyrelsens nätplats.
Sedan måste man bygga vidare med begrepp och termer inom olika specialitetsområden.
Det är ett oändligt arbete eftersom det ständigt kommer nya begrepp.
Östergötland och Jönköping bygger ”vårdinformationssystem”
underifrån
Landstingen i Östergötland och Jönköpings län samarbetar sedan länge kring
IT-stöd för vårdinformation och hör till de landsting som har kommit långt när
det gäller att ge patienter tillgång till sina journaler via nätet. Men jämfört med
landsting som Norrbotten och Sörmland har de satsat på en helt annorlunda
linje än att hitta ett gemensamt journalsystem för vården. De ansvariga på de
här landstingen vill helst inte ens tala om journalsystem, utan om vårdinformationssystem.
– Journalsystem står för ett gammalt sätt att tänka, där patientens besök hos
en viss vårdgivare står i centrum. Vi menar istället att man måste utgå från att
vårdgivaren möter ett hälsoproblem hos en patient och information om det pro-
55