Patientdata färg - Teldok

Tekniker för säkrare informationshantering
bör meddelandet gå okrypterat från e-postklienten
– den enskilda datorn – till e-postservern för att där
viruskontrolleras och krypteras. Men det innebär
att insynsskyddet är sämre.
– Om man däremot krypterar mellan e-postklienten
och servern så är meddelandet skyddat
mot insyn. Men det kräver högt säkerhetstänkande
bland användarna.
Varje landsting bestämmer självt vilken filosofi de
ska använda sig av, men inom projektet har man tagit
fram säkerhetsnivåer där man skiljer mellan ”skall”-
och ”bör”-krav. De som uppfyller ”skall”-kraven har
gul säkerhetsnivå, medan de som uppfyller både
”skall”- och ”bör”-krav har en grön säkerhetsnivå.
– Hur man bedömer säkerheten gentemot insynsskyddet
tror jag mycket beror på vilka erfarenheter
man har, säger KG Nerander. Har man inte haft
något virusangrepp som slagit ut hela verksamheten så kanske man prioriterar
patientens integritet, medan man har en annan syn inom ett landsting som råkat
ut för att datorerna varit nere under någon eller några dagar.
”Passerkort” och adresskatalog
KG Nerander, projektansvarig på
Carelink:
– Hur man bedömer säkerheten
gentemot insynsskyddet beror på
vilka erfarenheter man har.
För att informationen ska kunna skickas säkert över Sjunet krävs det att användarna
är identifierade. Därför arbetar Carelink med ”Hälso- och sjukvårdens
adressregister över enheter och personal för kommunikationstjänster” (HSA).
Det är en standardiserad katalog över befattningshavarna.
Arbetet med den påbörjades redan 1995 av dåvarande Spri. Längst fram i
användning ligger Värmland, där man 2004 har fått in landstinget och samtliga
kommuners befattningshavare i en gemensam HSA-katalog. Samtliga 16 kommuner
i regionen har tagit beslut om att delta med egna HSA-kataloger och man
planerar även att samtliga privata vårdgivare ska finnas med i samarbetet.
Det gör att man kan söka och finna rätt person inom vården i hela länet, oavsett
om han eller hon arbetar i landstinget, i någon av kommunerna eller för någon
privat vårdgivare.
– HSA-katalogen används redan i stor utsträckning av personalen inom landstinget
för kontaktuppgifter och för att föra över information mellan olika system,
säger Päivi Laritz vid landstinget i Värmland.
För närvarande är ytterligare fem-sex kataloger under utveckling.
I projektet ”Säker IT i Hälso- och Sjukvården” (SITHS) arbetar Carelink tillsammans
med 16 landsting med att ta fram en gemensam standard för elektronisk
identifiering och signering. Avsikten är att de anställda i vården och omsorgen ska
ha ett personligt elektroniskt id-kort som innehåller ett chip. Kortet kan liknas vid
de individuella passerkort som ersätter nycklar på en del arbetsplatser – fast här är
det ett slags id-kort för att kunna använda information i vårdens IT-system.
49