Patientdata färg - Teldok

Försäkringsbolagen och patientjournalerna
Är det inte risk för att detta blir en utpressningssituation: Ingen fullmakt – ingen
försäkring? Den här frågan undviker Anders Beskow att svara på, genom att
istället säga:
– Försäkringsbranschen ska se till att det alltid ges en bra information till försäkringstagarna
och att de får en tydligt formulerad fullmakt. Vi tycker att transparens
är viktigt så att kunden vet vad som händer om de lämnar en fullmakt.
Han avvisar kritiken mot försäkringsbolagen för att de feltolkar informationen
i journalerna:
– Riskbedömarna har ofta praktiska erfarenheter av vård och är välutbildade
för den verksamhet som de ansvarar för. De har också tillgång till medicinska
rådgivare med hög kompetens.
Och han är emot förslaget att försäkringsbolagen bara skulle få en mer riktad
information, istället för att få ut hela journalen.
– Det är svårt att avgränsa vad som är relevant i en journal, säger han. Det har
bland annat att göra med att kunskapen i försäkringsmedicin i läkarkåren tyvärr
är alldeles för låg. Detta är ett stort problem för såväl försäkringsbolag som för
försäkringskassor.
I sjukvården gäller sekretess och tystnadsplikt. Men hur hanterar försäkringsbolagen
patientinformationen?
– Det finns ingen direkt lag om sekretess i försäkringsbolag utöver personuppgiftslagen.
Men vi i branschen har inget emot en ny lag. Nu finns en praxis: Inga
andra än de som har med saken att göra har tillgång till journalhandlingarna,
säger Anders Beskow.
Uppgiften att försäkringsbolagen avvisar 25 procent av de barn som deras
föräldrar vill försäkra ifrågasätter han:
– Dessa siffror ska bedömas försiktigt. Det kan vara tillfälligt som man inte
får teckna en försäkring. Det kan också vara så att man får teckna försäkringen,
men att man på grund av ökad risk får en undantagsklausul för en viss sjukdom.
Någon gång kan det också bli en ökad premie. Endast drygt 5 procent av ansökningarna
avslås helt, och 75 procent av ansökningarna leder till försäkring på
normala villkor.
”Bättre med riskbedömningar i förhand”
Anders Beskow påpekar att barnförsäkringar är unikt för Sverige.
– Det finns inte försäkringar för så låga åldrar i andra länder. De behövs eftersom
det finns ett dåligt skydd för barn i de allmänna försäkringarna, säger han.
Per Täckenström, jurist och riskbedömningsansvarig på försäkringsbolaget
Skandia, säger att om Skandia bara fick tillgång till delar av barnens journaler,
skulle detta fördröja handläggningen och kanske begränsa barnförsäkringen.
Han hävdar också att det skulle bli mer riskbedömning i efterhand. Det betyder
att bolaget först vid en eventuell sjukdom eller skada utreder om skadan fanns
redan vid tecknandet av försäkringen.
– Det är bättre att göra kontrollen inför tecknandet. Det ökar rättssäkerheten
och tryggheten för kunden.
71