Patientdata färg - Teldok
Patientdata färg - Teldok
Patientdata färg - Teldok
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
56<br />
<strong>Patientdata</strong> – brist och överflöd i vården<br />
blemet finns i många olika burkar. Det gäller då<br />
att hämta den informationen när den behövs, säger<br />
Lars Jerlvall, IT-chef vid Östergötlands landsting.<br />
Nils Schönström, läkare och Jönköpingslandstingets<br />
projektledare för det regionala IT-projektet,<br />
instämmer och fortsätter:<br />
– Tidigare har dokumentationen inte varit<br />
kopplad till vårdprocessen. Vi måste ta steget till<br />
att kunna se vad som hänger ihop med vad i patientens<br />
förhistoria. En del läkare som känner patienten<br />
mycket väl vet det de behöver veta. Men andra läkare<br />
måste kunna skapa sig den bilden med hjälp av den<br />
information som finns. Det är tröttande för patienten<br />
att gång på gång dra hela sin historia.<br />
Jerlvall och Schönström betonar att det är helheten<br />
i den vårdinformation som rör patienten som<br />
man måste göra tillgänglig på elektronisk väg. Och<br />
då blir det minst lika viktigt med en rad andra sys-<br />
tem, som stödjer remisser och provsvar till exempel, som att få in texten från<br />
journaler som är kopplade till en enda vårdenhet.<br />
– Som vårdgivare har du oftast inte nytta av långa<br />
textavsnitt i journaler, säger Nils Schönström. Och<br />
vi vill inte heller konservera ett gammalt arbetssätt<br />
med olika yrkesgruppers journaler som fanns<br />
på olika håll, med fyra versioner av patienternas<br />
problem.<br />
Men han betonar att ”det är en lång resa” att<br />
komma bort från det traditionella arbetssättet med<br />
vårddokumentationen.<br />
– Professionerna litar inte på varandra och har<br />
inte samma begreppsvärld. Som läkare får jag svindel<br />
vid tanken att släppa journalen. Vi läkare tycker<br />
ofta att vi äger journalen och har rätt att skriva vad<br />
vi vill. Kom ihåg att journalen började som läkarens<br />
minnesanteckningar. När jag själv började arbeta<br />
som läkare fanns det fortfarande fullt av förkortningar<br />
i journalerna som bara var begripliga för dem<br />
som skrivit dem. Det var först på 70-talet som man<br />
på allvar började försöka göra journalerna begrip-<br />
Lars Jerlvall, IT-chef vid Östergötlands<br />
landsting:<br />
– Journalsystem står för ett gammalt<br />
sätt att tänka, där patientens<br />
besök hos en viss vårdgivare står i<br />
centrum.<br />
Nils Schönström, läkare och Jönköpingslandstingets<br />
projektledare<br />
för det regionala IT-projektet:<br />
– Som läkare får jag svindel vid<br />
tanken att släppa journalen. Vi<br />
läkare tycker ofta att vi äger journalen<br />
och har rätt att skriva vad<br />
vi vill.<br />
liga för andra. Ett stort steg togs när man förbjöd handskrivna journaler.<br />
Redan 1997 inledde landstingen i Östergötlands och Jönköpings län detta samarbete<br />
med sikte på ett vårdinformationssystem där IT-stöd för journalanteckningar<br />
förvisso skulle bli en del – men inte en av de första delarna. Det har tagit<br />
längre tid än alla trodde att lägga grunden för det här gemensamma systembygget.<br />
Bland sjukhusens anställda finns det de som tycker att det tar har tagit för lång tid