Patientdata färg - Teldok

Den lagliga röran
tion ska följa honom på hans väg genom vården. Och han visar en teckning som
visar hur det skulle kunna vara, jämfört med hur det är i dag:
– I dag ser det ut som det tjocka och slingrande röret. Vid varje krök och ventil
finns gränser där man ska göra sekretessprövning och hämta in samtycke. Alternativet
är det smala raka röret där vårdgivare enkelt kan koppla upp sig till min
information, när de behöver det för att ge mig bästa tänkbara hjälp.
– Helst skulle jag själv vilja att huvudregeln blir att patienten förväntas ge
sitt samtycke till detta. Bara om patienten tar initiativ till det, blir det stopp för
flödet i röret.
Sex lagar runt patientjournalen
Det är en bra bit kvar till den visionen. Och det beror i hög grad på lagarna.
På bildsidan härintill framgår det att det finns sex lagar som på olika sätt
inverkar på patientjournalerna. Och lagarna hänger samman inbördes. Tryckfrihetsförordningen
kompletteras av sekretesslagen som i sin tur inom privata
sektorn motsvaras av lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.
Personuppgiftslagen har samband med vårdregisterlagen, som i en del avseenden
hänvisar till patientjournallagen.
Tryckfrihetsförordningen har funnits i flera hundra år. De övriga fem lagarna
har kommit i olika skeden de senaste 20 åren: två på 80-talet, tre i slutet av 90talet.
Den följande genomgången börjar med tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen,
för att sen komma in på patientjournallagen och vårdregisterlagen. Senare
följer referat av de direktiv till en utredning om ny, samlad lagstiftning, som kom
sommaren 2004.
Tryckfriheten, sekretessen och journalerna
Den första lagen i den här samlingen väcker ofta häpnad: tryckfrihetsförordningen!
Detta är en av Sveriges grundlagar och därför extra svår att ändra på.
Det krävs två riksdagsbeslut med val emellan. Men vad har tryckfriheten med
patientjournalerna att göra?
– I den offentliga vården, till skillnad från den privata, är grundprincipen att
patientjournaler är allmänna handlingar. Det är en märklig omständighet, säger
Manolis Nymark.
Sverige är förmodligen det enda land i världen där patientjournaler lyder under
ett regelverk om offentliga eller allmänna handlingar. Men i praktiken är ju journalerna
som alla vet allt annat än offentliga. Och det beror på att sekretesslagen i
sitt sjunde kapitel säger att uppgifter i patientjournalen i regel är hemliga.
Frågan är hur patientjournalen överhuvudtaget en gång hamnat i denna märkliga
lagliga position. Förmodligen finns det inte någon genomtänkt linje bakom.
Troligare är att den så att säga bara har hängt med övriga dokument som upprättas
inom den offentliga sektorn. Och istället för att göra ett uttryckligt undantag i
tryckfrihetsförordningen, har man reparerat tokigheten i sekretesslagen.
Den sekretesslag som har gällt under datajournalernas framväxt skrevs 1980.
35