Patientdata färg - Teldok

Den lagliga röran
• Vårdregisterlagen (1998) är en av flera så kallade registerlagar som kompletterar
PUL, och som sägs ha som syfte att förenkla hanteringen av personuppgifter inom
vissa områden. Vårdregister definieras i lagen som dokumentation eller administration
av vård i enskilda fall. Det gäller förutom patientjournaler sådant som
tidbokning, receptförskrivning, remiss- och hjälpmedelshantering. DI följer
upp också den lagen (vilket beskrevs i föregående kapitel).
Gråzon och överlappande roller
Hur hänger de här lagarna ihop? Det är inte helt lätt att få en klar bild.
När det gäller personuppgiftslagen är det helt klart DIs domäner. Och patientjournallagen
är helt klart Socialstyrelsens mark. Men Nils Blom tycker att vårdregisterlagen
finns i en gråzon däremellan, som har visat sig vara större än man
tidigare trott. Även om det är DI som ansvarar för att bevaka vårdregisterlagen,
har Socialstyrelsen på senare år börjat att granska datasystem för journaler och
vårddokumentation, men då med fokus på patientsäkerhet. Och då finns vårdregisterlagen
med i bilden.
Nils Blom konstaterar att de två myndigheternas roller skiljer sig mycket. Han
formulerar det som att Socialstyrelsen tänker ”god och säker vård och patientsäkerhet”,
medan DI tänker ”personlig integritet”.
– DI kan tolka personuppgiftslagen och vårdregisterlagen på ett sätt som i praktiken
kan försämra patientsäkerheten. Vi tycker ibland att det är väl hårddraget.
Han menar att ett ensidigt fokus på den personliga integriteten blir kontraproduktivt
ur patientsäkerhetssynpunkt.
Patientjournallagen tycker Nils Blom är klart föråldrad.
– När den skrevs 1985 hade inte IT kommit på allvar. Det brukar sägas att
den är teknikneutral, men mycket finns i lagen som visserligen inte är formella
hinder, men som i alla fall krånglar till det. Det är till exempel svårt att översätta
reglerna för signering och det är jobbigt att rätta. Det krävs avancerade tekniker
för journalförstöring.
Enligt Nils Blom är det i vårdregisterlagen som man hittar mycket av hindren
för att kunna förverkliga tanken om ”en patient – en journal”.
Men lagarna hänger ihop. Manolis Nymark tar ett exempel:
– I vårdregisterlagen står det ingenting om att flera vårdgivare kan dela på
vårdregister. Det finns inget riktigt svar i lagen. Därför måste man snegla på den
gamla patientjournallagen. Det som ligger närmast till hands är en snäv tolkning,
kopplat till kraven på patientintegritet. Detta har inte blivit prövat, men det hänger
i luften, säger han.
En enda journal – för att minska onödig administration
Under ett enda år, 1998, kom alltså tre lagar som kompletterade två lagar från
80-talet om patientjournaler och sekretess. Och under de fem följande åren har
regeringen och dess myndigheter på olika sätt vänt och vridit på de här frågorna,
för att till slut komma fram till att man behöver se över allt från grunden.
1999 bad regeringen Socialstyrelsen att utreda hur omfattande vårdens admi-
39