Patientdata färg - Teldok
Patientdata färg - Teldok
Patientdata färg - Teldok
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
52<br />
<strong>Patientdata</strong> – brist och överflöd i vården<br />
Med lagen fanns för första gången en gemensam grundplattform när det gäller<br />
kraven på vad en journal ska innehålla.<br />
Sjukhusen började röra sig på 90-talet<br />
Det blev först en bra bit in på 90-talet som sjukhusen i någon större omfattning<br />
började närma sig datorjournalen. Det fanns flera inhemska konkurrenter, men i<br />
mitten och slutet av 90-talet dominerade två internationella bjässar som hoppades<br />
på att bli huvudleverantörer:<br />
• IBM tog fram BMS för både primärvård och sjukhus i samarbete med Sörmlandslandstinget.<br />
• Siemens satsade främst på sjukhus, med systemet Melior, i samarbete med flera<br />
storsjukhus (Sahlgrenska, Danderyd).<br />
Denna tredje generationens journalsystem förväntades bli mer användarvänliga.<br />
Datorerna hade blivit mer lättillängliga med windowstekniken och internet började<br />
slå igenom. Men det visade sig vara mycket svårare att bygga stora, avancerade<br />
och allomfattande IT-stöd för de strida informationsfloderna på sjukhusen, än<br />
vad exempelvis IBM och Siemens hade trott. De – och andra – satsade mycket,<br />
men fick få order. ”Vänta och se” blev en vanlig linje bland inköpsansvariga. Försiktigheten<br />
med att satsa förstärktes av oro för att IT-systemen skulle löpa amok<br />
i samband med millennieskiftet.<br />
Siemens kämpar vidare och är nu inne på en efterföljare till Melior, Soarian.<br />
Men IBM kastade in handduken 2001 och överlät BMS till Systeam (ett svenskt<br />
företag med ursprung i Uppsala universitets datacentral Udac). Systeam hade då<br />
redan utvecklat ett annat journalsystem – VAS – tillsammans med Norrbottens<br />
läns landsting.<br />
Ett sätt att radikalt minska de tekniska hindren för datorjournaler som följer<br />
vårdkedjan är förstås att skaffa ett och samma journalsystem för hela landstinget<br />
– både vårdcentraler och sjukhus. Det gjorde Norrbotten med VAS. Någonting<br />
liknande försökte Sörmland med sin satsning på BMS för både vårdcentraler och<br />
sjukhus. Ytterligare ett Norrlandslandsting, Jämtland, har infört VAS. (Under<br />
2004 pågick en tvist om vem som äger VAS, Systeam eller Norrbottenlandstinget.)<br />
Flera landsting, som Uppsala och Värmland, har på senare år satsat på ett annat<br />
gemensamt system för vårdcentraler och sjukhus, från svenska Cambio. En av de<br />
största leverantörerna till vårdcentralerna har också gjort system för sjukhus som<br />
fått goda betyg av användarna (Take Care från Profdoc).<br />
Samhällets och vårdens satsningar på IT-stöd längs vårdkedjan<br />
De senaste tio åren, sedan mitten av 90-talet, har vården genomfört en rad<br />
ambitiösa utvecklingsprojekt för att på olika sätt främja IT-stöd som fungerar<br />
längs vårdkedjan, och inte bara stöder verksamhet innanför väggarna på en enda<br />
vårdenhet. Landstingen, olika forskningsfinansiärer och Socialstyrelsen har stått<br />
bakom projekten.<br />
Kommunikationsproblemen har stått i fokus. Det har handlat om begrepps-