Patientdata färg - Teldok

More documents

Recommendations

Info

62 <strong>Patientdata</strong> – brist och överflöd i vården En liten enkät med ett drygt 40-tal pilotanvändare efter ett halvårs användning visade bland annat att de olika patientgrupper som deltog upplevde likvärdig nytta av att kunna komma åt sina uppgifter. Framförallt handlar det om att få del av resultaten av prover. Företrädare för patientorganisationer som deltar i försöket har också uttalat sig mycket positivt om att de snabbare får tillgång till provresultat. Detta har många gånger stor betydelse för vård och inte minst egenvård för exempelvis reumatiker. Kronikerna använder också den här möjligheten mer än andra, eftersom de oftare tar prover av olika slag. Patienterna i enkäten uttrycker en besvikelse och en förvåning över att de inte får tillgång till journalanteckningar från sjukhusen, eftersom dessa inte är datoriserade ännu. De flesta tyckte att uppgifterna inte var oroande eller svårförståeliga – men i undersökningen påpekas att detta ju också kan ha samband med det faktum att sjukhusjournalerna inte fanns med. En del av dem som deltog i detta första halvårs försök tyckte att Patientportalen hade ökat deras förståelse för vården och underlättat kontakten med vården, samtidigt som det lett till färre kontakter. Flertalet hade dock ännu inte upplevt några skillnader när det gäller förståelse och kontakter. Bara en person svarade att det blivit fler kontakter. Före försöket hade vårdfolk uttalat farhågor just om att patienter som tog del av uppgifter via nätet skulle oroas och ta fler kontakter. Men än så länge finns det alltså ingenting som tyder på att det blir så. Försöket följs upp med forskning för att få en djupare bild av vad som händer med relationen vårdgivare-patient när patienter på ett enklare sätt får en mer kontinuerlig tillgång till sin egen vårddokumentation. De tekniska och ekonomiska delarna är inte helt klara när det gäller fortsättningen för Patientportalen. Under pilotförsöket har de delat ut kortläsare till deltagarna. Men det kommer man inte ha råd att göra i stor skala. Det finns också mycket kvar att göra för att informationen i patientportalen ska bli begripligare för patienterna. Det här försöket har många beröringspunkter med den satsning som landstinget i Uppsala har gjort för att göra journaler från främst primärvården tillgänglig för patienter via ett särskilt ”sjukvårds- och hälsokonto”. Det blev stoppat av Datainspektionen hösten 2003 och ett överklagande ledde till att länsrätten ett år senare gick på samma linje Men när detta skrivs har Östergötland ännu inte fått några propåer från Datainspektionen om att avsluta sitt försök, som fortfarande är i liten skala. Många satsningar i de tre storstadsregionerna Portal – det är ordet för dagen. Det är portaler som ska skapa ordning och reda i den växande samling av IT-stöd som landstingen har skaffat sig. Och patientöversikter och läkemedelslistor är de två viktigaste komponenterna för att ge det informationslyft i vårdkedjan, som alltfler talar om som en nödvändighet. Ju större landsting, eller regioner, desto fler IT-stöd – och desto större projekt för att få dem att fungera tillsammans. Lite drygt häften av Sveriges befolkning bor i de tre storstadsområdena: Stock-
”En patient – en journal” – men hur? holms läns landsting, Västra Götalandregionen och Region Skåne. Alla tre har varit tidiga med att skaffa sig såväl ett stort antal olika journalsystem, som andra IT-stöd för vårdinformation. Och alla tre arbetar med ganska stora och många projekt för att få ihop dem. I Västra Götalandsregionen ska de fläta samman 600 vårdsystem i en vårdportal, som man beskriver som ”ett fönster till informationen”. Daniel Adler och Annika Tegerot, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, har gjort en studie av fördelarna för Kungälvs sjukhus med att integrera systemen. De ser fördelar som ”en bättre vårdkvalitet för patienterna, bättre arbetsrytm för personalen och ekonomiska vinster” (Vad kan vinnas på integration av sjukvårdens IT-system? Magisteruppsats, maj 2004). Forskarna konstaterar att tekniken för att integrera finns – men en viktig poäng är att ”systemen inte blir bättre för att man kopplar samman dem”. I Stockholm har landstinget etablerat en portal som heter Vårdguiden. Den är ett av flera steg till att knyta ihop informationskällor och förse patienter med mer underlag för egenvård. En annan satsning, Sams, går ut på att möjliggöra för olika vårdgivare att få tillgång till varandras journaler. En viktig utgångspunkt är att mer av vård- och omsorgsarbete sker i hemmet, och då parallellt av flera vårdgivare samtidigt. Skånejournalen under en hatt I Skåne talar man om ”Skånejournalen” – men menar med det en gemensam journal men flera system. – De viktigaste drivkrafterna för Skånejournalen handlar om patientsäkerhet och kvalitetsuppföljning, säger Roger Nilsson, strateg inom hälsoinformatik i Region Skåne. Inger Brunkstedt är distriktsläkare och sitter med i sekretariatet för Skånejournalen: – Vår vision är att Skånejournalen så småningom ska täcka hela vårt informationsbehov, i alla former. Här ska till exempel också finnas ljud, så att vi kan höra patientens röst före och efter en behandling inom öron, näsa, hals. Man ska kunna se hela förloppet av en undersökning med gastroskopi. Även textmassan ser vi annorlunda på än tidigare. Det ska inte bara vara lösryckta texter, utan mer formulär som man fyller i. Det handlar om att arbeta på ett helt annat sätt. – När datorn kom, trodde vi att allt skulle bli enklare. Och så blev det tvärtom, med allt som man måste göra i krångliga system, som inte följer vårt sätt att tänka. Vi trodde att vi skulle få se all information som vi behövde för att hjälpa patienten. Men varje ställe byggde upp sina egna patientjournaler. Inger Brunkstedt, distriktsläkare Patienten säger ofta: ”det där ser du i datorn”. De tycker att det är självklart att vi har tillgång till all information kring den aktuella patienten. Vi ser ju så moderna ut med datorer framför oss. 63
Page 1 and 2:
Patientdata — brist och överflö
Page 3 and 4:
Förord Förord ”Våra medlemmar
Page 5 and 6:
Innehåll Innehåll Inledning Den v
Page 7 and 8:
Inledning Inledning Den vanskliga b
Page 9 and 10:
Inledning • Kapitel 7: Polisen oc
Page 11 and 12: Hälsovådlig brist på vårdinform
Page 19 and 20: När information läcker Kapitel 2
Page 21 and 22: När information läcker Lars Fallb
Page 23 and 24: När information läcker Hon poäng
Page 25 and 26: När information läcker På jakt e
Page 27 and 28: När information läcker Tre anmäl
Page 29 and 30: När information läcker tat projek
Page 31 and 32: När information läcker benbrott i
Page 33 and 34: Den lagliga röran Kapitel 3 Den la
Page 35 and 36: Den lagliga röran tion ska följa
Page 37 and 38: Den lagliga röran Den säger bland
Page 39 and 40: Den lagliga röran • Vårdregiste
Page 41 and 42: Den lagliga röran kom något beske
Page 43 and 44: Det danska exemplet Den lagliga rö
Page 45 and 46: Tekniker för säkrare informations
Page 51 and 52: ”En patient - en journal” - men
Page 61: ”En patient - en journal” - men
Page 67 and 68: Försäkringsbolagen och patientjou
Page 73 and 74: Polisen och vårdens information -
Page 79 and 80: Biobankerna, hälsan och integritet
Page 89 and 90: Vården, informationen och patiente
Page 105: Patientdata — brist och överflö
show all

Patientdata färg - Teldok

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?