Patientdata färg - Teldok

Kritiken i praktiken
84
Patientdata – brist och överflöd i vården
Många läkare är kritiska mot den nya lagen. De tycker den är opraktisk och
tungrodd.
Överläkare Per Juto arbetar vid viruslaboratoriet på Umeå universitetssjukhus
och ansvarar för stora mängder prover som lämnas till biobanken där. Han hävdar
att lagen och dess förarbeten är ”skrivna av teoretiker som kan uttala sig tvärsäkert
utan att ha en susning om hur verkligheten är” och att den är ”en omyndigförklaring
av seriöst arbetande människor inom vården”.
– Lagen innebär egentligen att vi måste kasta proverna efter två månader. Vid
det här laget, efter ett och ett halvt år, har det kommit in miljoner prover till oss
på laboratoriet, men bara några enstaka informerade samtycken.
– Men vi kastar inte några prover här på laboratoriet förrän saken har avgjorts
centralt om hur vi ska hantera detta. Som läkare ska vi inte enbart följa biobankslagen.
Vi är också skyldiga att arbeta enligt vetenskapliga metoder och enligt
beprövad erfarenhet för patientens bästa.
Han talar om en moment 22-situation där det blir fel hur man än gör.
– Att spara provet i mer än två månader utan informerat samtycke kan i vissa
lägen medföra att vi bryter mot lagen – och att inte spara kan i vissa lägen medföra
att vi bryter mot vad som anses vara vetenskap och beprövad erfarenhet.
Det är mycket som är oklart med lagen, anser Per Juto:
• Vilken information krävs för informerat samtycke?
• Vem ska ge informationen?
• Hur lång tid får det ta?
• Får patienten bestämma en gång för alla att proverna kan användas för forskning
– eller ska patienten tillfrågas inför varje nytt prov, eller inför varje nytt
forskningsprojekt som vill använda proverna?
– Problemet med lagen ligger inte i första hand i forskningsintresset. Det stora
problemet ligger i att det blir svårt att klara biobankerna inom den vanliga sjukvården,
anser Per Juto.
Ett exempel på vårdens problem med den nya lagen är kvinnor som haft bröstcancer
som fått en ny tumör.
– Finns inte deras gamla prover kan man inte avgöra om det är en metastas
eller en helt ny cancer!
Samtycket till forskning borde inte vara något problem alls, tycker Per Juto.
– Det bör vara som tidigare att all medicinsk forskning tas upp för granskning
i en forskningsetisk kommitté, säger han.
Skjuter mygg med kanon
Mats G Hansson är biolog med inriktning på molekylär genetik, docent i etik och
chef för Centrum för bioetik vid Karolinska institutet och Uppsala universitet.
– Lagen har skapat en gigantisk byråkrati. Och det är tveksamt om patienterna
vunnit något, säger han.
Han har lett ett flerårigt och mångvetenskapligt projekt i Uppsala, ”Användning