Patientdata färg - Teldok

”En patient – en journal” – men hur?
att slippa ifrån alla de nackdelar som pappersjournalen har. Till saken hör förstås
att redan 1997 hade de två landstingens vårdcentraler redan datorjournalsystem
– men inte sjukhusens kliniker.
– Visst skulle vi kunna ha köpt ett traditionellt journalsystem, säger Nils Schönström.
Men vi vill påverka verksamheterna att arbeta annorlunda, och skapa en
insikt om att framtidens sjukvård måste bygga på en mycket bättre förståelse av
vårdprocesserna. Det handlar inte om ”mig och min klinik”, utan om patienterna
och deras vägar genom vården.
De två landstingen har länge haft uppfattningen att det är orealistiskt att ett och
samma dataföretag kan göra ALLA system som behövs för att hantera vårdinformationen.
I de stora systemen som gör anspråk på att vara allomfattande kan det i värsta
fall bli så att man prioriterar någon del, medan andra delar halvt om halvt fuskas
fram, för att det ska se ut som ett komplett system för information i vården.
Samtycke och loggning
Östergötland och Jönköping arbetar med en samlingsplats på ett internt internet
för de olika former av IT-stöd som man skaffar sig. Den samlingsplatsen är
Vårdgivarportalen.
En viktig del i Vårdgivarportalen är en patientöversikt, som ger vårdgivare
möjlighet att hitta information om de patienter som söker hjälp.
Vårdgivare som loggar in måste visa att de har en vårdrelation med de patienter
som de söker information om. Och patienterna måste ha lämnat ett samtycke till
att deras vårdgivare söker information på andra håll i vården.
Samtycket är en synnerligen avgörande punkt när man ska försöka få ett vårdinformationssystem
som följer vårdkedjan. Men Lars Jerlvall och Nils Schönström
konstaterar att det faktiskt inte finns någon enhetlig uppfattning om vad samtycke
rent konkret innebär, eller hur det ska inhämtas. I deras arbete med Vårdgivarportalen
har de gått längre än vad som har varit vanligt när det gäller att tydliggöra
samtycket och skapa rutiner för det.
I rutan nedan finns den information som går ut till patienter i Östergötland om
detta samtycke. Samtycket registreras i ett särskilt program av Vårdgivarportalen.
Där kan vårdgivare när som helst se om patienten sagt ja eller nej. Där finns också
en ruta för ”nödläge”. Den rutan kan vårdgivaren kryssa i för att få tillgång till
information även när patienten inte kan svara ja eller nej. Detsamma gäller om
patienten skulle utsättas för fara om informationen inte blir tillgänglig.
I upplysningstexten om samtycket framgår att landstinget samlar information
”med vissa undantag”. Dessa undantag handlar om HIV, aborter, könssjukdomar
och psykiatriska sjukdomar. Information om dessa sjukdomar går alltså inte att
nå via portalen, även om patienterna skulle vilja ge ett samtycke.
Nils Schönström beskriver det här med behörighet, tillgänglighet och sekretess
som ”ett snårigt kapitel där vi måste göra läxan ordentligt”.
– Det viktigaste är att medborgarna har förtroende för att vi i grunden hanterar
informationen på ett säkert sätt. Vi tror att en avgörande faktor är en öppenhet,
som gör att folk förstår hur det fungerar. Mycket viktigt är att människor kom-
57