Patientdata färg - Teldok

Den lagliga röran
Den säger bland annat att uppgifter inom vården om enskild persons hälsotillstånd
och andra personliga förhållanden är belagda med sekretess. I vissa speciella
situationer, till exempel i samband med polisutredningar vid allvarligare brott (se
kapitel 8), har vården trots sekretessen skyldighet att lämna uppgifter. Men även
i vårdens arbete
• När det står klart att uppgiften kan röjas utan att personen (eller närstående)
lider men
• När patienten ger sitt medgivande
Patientens medgivande, eller samtycke, är en juridisk och praktisk nyckelfråga när
det gäller att få ett vårdinformationsflöde som följer vårdkedjan.
Vid menprövning tar vårdgivare ställning till om man utan att orsaka men
för patienten kan lämna ut en uppgift till annan vårdgivare, även utan patientens
uttryckliga samtycke. Menprövning tillämpas så gott som alltid när patienten av
något skäl inte själv kan lämna ett besked om sin inställning.
Liknande regler finns i lagen om ”yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens
område” som kom 1998 och som bland annat tar upp privata vårdgivares tystnadsplikt.
Reglerna i de här lagarna kan – delvis beroende på hur man tolkar dem – försvåra
och hindra att uppgifter överförs mellan olika delar i vårdkedjan. För att
åstadkomma visionen om en vårdinformation som smidigt följer patienternas väg
genom vården, krävs sekretessbrytande regler som är enklare och klarare än i dag.
Och detta skulle vara lättare att genomföra, om uppgifterna inte omfattades av
offentlighetsprincipen, menar Manolis Nymark.
Nya staket – för att patienten ska få bästa vården
Jurister brukar tala om sekretess-staket. Det är staket som markerar gränser, över
vilka man inte kan föra över sekretessbundna uppgifter.
– Med många staket skapar man onödiga prövningar, konstaterar Manolis
Nymark.
Men uppfattningarna om var man ska sätta upp staketet har skiftat. Det har
också visat sig i olika tolkningar av den hittillsvarande sekretesslagen. En del har
satt staket runt en klinik, andra runt sjukhuset, och åter andra runt vården i ett
helt landsting.
Sekretessutredningen har ”patientsäkerhetsskäl” som en av sina utgångspunkter
och man beskriver problem som kan uppstå så här:
”En följd av sekretessbestämmelserna kan bli att en enskild som på grund av likgiltighet
eller liknande inte förmår eller vill medverka till ett samtycke om utlämnande av
uppgifter går miste om adekvat vård. Patienternas valfrihet medför att uppgifter om
patienten kan finnas på många olika sjukvårdsmyndigheter. Detta gör det än mer angeläget
att säkerställa att informationen om patienten finns tillgänglig i en vårdsituation
där den behövs.”
Sekretessutredningen föreslår utifrån detta resonemang att staketen tas bort
inom landstinget (och ansluter sig därmed till den praxis som redan finns i en del
37