Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4-02/1-03

More documents

Recommendations

Info

Recensioner Margareta Sandström Kjellin Läsutveckling i ett helhetsperspektiv Stockholm: Pedagogiska institutionen, 2002. Under de senaste tio åren har i Sverige lagts fram en handfull avhandlingar vilka utifrån olika forskningsfrågor berört barns formella och informella möten med skriftspråket. Margareta Sandström Kjellin har med sin avhandling Läsutveckling i ett helhetsperspektiv under hösten 2002 spänt bågen och bidragit med sitt perspektiv. Initiativet är lovvärt och modigt. Vi träder in i ett område där olika landvinningar har en tendens att leda till debatt och positioneringar. Sandström Kjellins ambition är att försöka ”beskriva och förstå hur barns läsutveckling gestaltar sig” (Sandström Kjellin, 2002, s 9). Hon säger sig vilja pröva en mångfaktoriell modell för att utröna huruvida det pedagogiska mötet mellan lärare och elev tar till vara den potential som finns inom barnets utvecklingsnivå. Den teoretiska ramen hämtas från Vygotskijs teorier, som bygger på grundantagandet att språket är ett socialt fenomen och fundamentalt för barnets intellektuella utveckling. Den pedagogiska konsekvensen av V:s teorier är att kollektiva lärandesituationer kan utvecklas. Meningsskapandet sker genom social interaktion där språket kan betraktas som ett kulturellt och kunskapsbildande redskap. Vygotskij kan sägas företräda ett deltagande- erfarande- lärande för kunskapstillägnande. Redan vid en genomgång av det innehållsligt mycket omfattande teoriavsnittet på ett fyrtiotal sidor finns anledning till oro över att författaren i sin ambition, att fånga ett helhetsperspektiv, riskerar att gå vilse i en alltför vidlyftig terräng. Läsaren får på dessa sidor ta del av läs- och skrivundervisningens framväxt, läsutveckling i tal- och skriftspråkliga kulturer, läs- och skrivsvårigheter, tvåspråkighet och hemspråksundervisning, inlärnings- och utvecklingsteo- 121
Recensioner rier, makt- och kommunikationsteorier, social konstruktion (habitus), läsperception och undervisning, samt lärares professionalism och yrkesspråk. Författarens syfte är att, liksom Pestalozzi, lyfta fram barnet med ”alla sina anlag, böjelser och krafter…”( Lilius, A, 1929, s 114), där den optimala inlärningssituationen tar sin utgångspunkt i barnets verklighetsuppfattning för att sedan bygga vidare på denna. Sandström Kjellin skriver: ”elevens potentiella utvecklingsnivå, tack vare omgivningens mediering, görs till aktuell utvecklingsnivå” (Sandström Kjellin, s 9). Författarens metodval är dock avslöjande. Kvantitativa diagnoser och läxläsningssituationer kombineras med intervjuer i försök till identifiering av barnets läsutveckling. Kompletterande intervjuer görs med lärare och föräldrar. Läxläsningssituationer videofi lmas och utgör underlag för elevers och lärares reflektioner. Men ur detta härleds emellertid vaga och understundom yviga antaganden som redovisas i återkommande tolkningsavsnitt. Barnen kategoriseras som de duktiga och de svaga enspråkiga läsarna, och de andraspråksinlärande, från början duktiga läsarna och de speciella barnen. På individnivå tolkar författaren intervjusituationer i glidande och oprecisa termer: ”antagligen”, ”man kan kanske gissa”, ”man kan anta”, ”troligen” och ”jag nöjer mig med reflektionen”. Den sistnämnda kommentaren gäller att det är viktigt att aldrig bara förlita sig på ett enda test eller en bedömning. I de standardtest som Sandström Kjellin använder är det ett dekontextualiserat, ”innehållsneutralt” läsande som testas. Barnets förmåga att använda sig av språket för att uppfylla individuella behov mäts inte. Barnen genomgår fyra test. Det anmärkningsvärda är att barn som redan är goda läsare (här nämns boktitlar som Harry Potter och Tzatziki), genomgår ett test som kontrollerar huruvida barnet kan uppfatta hur många ljud det finns i t ex ordet bil, och vilket ord som bildas av ljuden s-o-l (Fonolek). Ett deterministiskt synsätt styr här tolkningen av barnens resultat och handlingar. Författaren skriver angående Emil: ”…resultat på den ickeverbala kognitiva kompetensen visade att han är normalbegåvad. Bedömningarna av den verbala kompetensen visade att han hade bristfällig språklig kompetens: hans läsutveckling hade inte kommit igång riktigt, hans fonologiska medvetenhet var mycket dålig, likaså hans ordavkodningsförmåga. Detta kan man tolka som ett tecken på att han troligen har dyslek- 122
Page 1 and 2:
idskrift för lärarutbildning och
Page 3 and 4:
Tidskrift för lärarutbildning och
Page 6 and 7:
Redaktionellt I det här numret av
Page 8 and 9:
Redaktionellt ton, USA. Intervjun k
Page 10 and 11:
Redaktionellt Referenser: Cuddon, J
Page 18 and 19:
Greeting to the Conference Louise M
Page 20:
Greeting to the Conference of lingu
Page 23 and 24:
Litteraturläsning som forskning oc
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Aktiv estetisk respons och engagema
Page 39 and 40:
Aktiv estetisk respons förklara f
Page 41 and 42:
Aktiv estetisk respons som personer
Page 43 and 44:
Aktiv estetisk respons liga lösnin
Page 45 and 46:
Aktiv estetisk respons drakar, odju
Page 47 and 48:
Aktiv estetisk respons är trött /
Page 49 and 50:
Aktiv estetisk respons I det tredje
Page 51 and 52:
Aktiv estetisk respons vikingaskepp
Page 53 and 54:
Aktiv estetisk respons • Utnyttja
Page 56 and 57:
Senmodernistisk børnelitteratur og
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71: Senmodernistisk børnelitteratur og
Page 72 and 73: Senmodernistisk børnelitteratur og
Page 74 and 75: Strindbergsbildens förvandlingar i
Page 88 and 89: Drömmen om den rena kommunikatione
Page 106 and 107: Hvad fortæller flæskestegen - en
Page 108 and 109: Hvad fortæller flæskestegen tilba
Page 110 and 111: Hvad fortæller flæskestegen “ H
Page 112 and 113: Hvad fortæller flæskestegen det s
Page 114 and 115: Hvad fortæller flæskestegen refle
Page 116 and 117: Hvad fortæller flæskestegen Dette
Page 118 and 119: Hvad fortæller flæskestegen Konkl
Page 122 and 123: Recensioner tiska problem”. (Sand
Page 124 and 125: Recensioner erfarenhetspedagogiska
Page 126 and 127: Recensioner Referenser: Lilius, Alb
Page 128 and 129: Recensioner Audrey Malmgren Hansen
Page 130 and 131: Författarvägledning Tidskrift fö
Page 132 and 133: Författare Författare i detta num
Page 134 and 135: Föregående års nummer Innehåll
show all

Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4-02/1-03

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?