Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4-02/1-03
Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4-02/1-03
Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4-02/1-03
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Strindbergsbildens <strong>för</strong>vandlingar i gymnasiet<br />
berättelse om Strindberg som där <strong>för</strong>klaras vara<br />
vår ”ende dramatiker”, pekar i den riktningen.<br />
De tidigare <strong>för</strong>eställningarna finns kvar i<br />
olika grad samtidigt som både Mjöberg <strong>och</strong><br />
Alving <strong>för</strong>skjuter sin bild <strong>och</strong> <strong>för</strong>ändrar dess<br />
accent. Även under efterkrigstiden skiljer sig<br />
läroböckernas attityd till Strindberg. En långt<br />
mer öppen hållning till Strindbergs diktning<br />
finner man som jag nämnt hos Hasselberg 1949.<br />
Mest motsägelsefull av alla är kanske Mjöberg.<br />
I likhet med Steffen kan han framhålla den<br />
banbrytande dramatikern men samtidigt upprepar<br />
han eftertryckligt Bööks uppfattning att<br />
bristfälliga personlighetsdrag hos Strindberg<br />
yttrar sig som en brist i hans verk.<br />
Reproduktion <strong>och</strong> röster i litterära<br />
studentuppsatser<br />
Undervisningen i gymnasiet kan med Anward<br />
betraktas som ”en [språklig] verksamhet där<br />
lärare <strong>och</strong> elever gemensamt producerar texter<br />
inom ramen <strong>för</strong> en given maktstruktur”. En sådan<br />
skoltext producerades både muntligt <strong>och</strong> skriftligt.<br />
De nära 300 uppsatserna ger tillsammans<br />
en bild av hur olika <strong>för</strong>eställningar om <strong>för</strong>fattaren<br />
Strindberg reproducerats <strong>och</strong> konstruerats<br />
i gymnasiet under loppet av ett halvt sekel. Att<br />
betygen genomgående är höga skulle tyda på att<br />
skribenterna <strong>för</strong> det mesta lyckades väl med att<br />
producera gymnasiets egentliga <strong>för</strong>fattartext.<br />
Till sitt innehåll korresponderar också flertalet<br />
uppsatser väl med läroböckerna. Förhållandet<br />
mellan lärobok <strong>och</strong> uppsats är ofta tydligt hypertextuellt.<br />
Valet av stoff överensstämmer i hög grad<br />
<strong>och</strong> elevtexterna konstrueras ofta med hjälp av<br />
lärobokens ord. Lärobokstexten återges ur minnet<br />
genom dolda citat eller parafraseringar.<br />
Den litteraturhistoriska skolboken är en<br />
koncentrerad framställningsform som renodlar<br />
<strong>och</strong> <strong>för</strong>enklar sitt stoff. De elevuppsatser som<br />
i nästa led produceras tenderar ofta att ytterligare<br />
dämpa de gråskalor man ändå kan finna i<br />
läroböckerna. Läroböckernas egentliga Strindbergstext<br />
renodlas <strong>och</strong> <strong>för</strong>enklas där<strong>för</strong> ännu en<br />
gång <strong>och</strong> blir där<strong>för</strong> ibland ytterst schablonartad.<br />
Den text som produceras i uppsatserna kan<br />
på så sätt framstå som ”mer egentlig” än den<br />
egentliga skoltexten. Eleverna producerar ingen<br />
annan text än den egentliga, men en annorlunda<br />
text, som präglas av hur de dess<strong>för</strong>innan sovrat<br />
i stoffet <strong>och</strong> lagt det tillrätta <strong>för</strong> inlärning <strong>och</strong><br />
memorering. En liknande relation uppmärksammas<br />
i avhandlingen mellan litteraturvetaren<br />
Sten Linders bok August Strindberg <strong>och</strong> motsvarande<br />
avsnitt i ”repetitionskursen” Från Eddan<br />
till Ekelöf, en studiebok som gjorde anspråk på<br />
att återge gymnasiets litteraturhistoriska kurs i<br />
en koncentrerad faktaspäckad form.<br />
82
Change language