Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4-02/1-03
Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4-02/1-03
Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4-02/1-03
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Strindbergsbildens <strong>för</strong>vandlingar i gymnasiet<br />
De viktigaste texterna i studentuppsatserna<br />
är som i läromedlen Mäster Olof, Röda<br />
rummet, Svenska öden <strong>och</strong> äventyr, Hemsöborna<br />
<strong>och</strong> Gustav Vasa. Strindberg framtonar på liknande<br />
sätt som i läroböckerna som främst en<br />
historisk berättare <strong>och</strong> som 1880-talsnaturalist.<br />
Särskilt under åren 1943 <strong>och</strong> 1950 framstår han<br />
i många uppsatser som främst eller enbart en<br />
naturalistisk <strong>för</strong>fattare. Bilden av naturalismen,<br />
som en <strong>för</strong>kärlek <strong>för</strong> verklighetens fula sidor <strong>och</strong><br />
tillvarons ondska, projiceras ibland mer eller<br />
mindre explicit på naturalisten som själv blir<br />
ond eller misantropisk.<br />
Uppsatsernas <strong>för</strong>fattarbild blir på detta sätt<br />
starkt <strong>för</strong>knippad med en bestämd uppfattning<br />
om Strindbergs personlighet. Han <strong>för</strong>ses med<br />
värdeladdade attribut som hädare <strong>och</strong> smädare.<br />
Han kan framträda som sinnesjuk, kvinnohatare<br />
eller misantrop. Till hans mera positiva<br />
karaktärsdrag hör hans språkliga virtuositet,<br />
som beror på en ovanlig mottaglighet <strong>för</strong> sinnesintryck<br />
<strong>och</strong> en sällsynt skarp iakttagelse<strong>för</strong>måga.<br />
Han <strong>för</strong>knippas där<strong>för</strong> också med epitet<br />
som ”genial”, ”enorm” eller ”oer hörd”. Som i<br />
läroböcker <strong>och</strong> handböcker är Strindberg<br />
samtidigt geni <strong>och</strong> dåre, men <strong>för</strong>bindelserna<br />
mellan dessa motsatser är dunkla. Bilden är<br />
disparat, kluven.<br />
I uppsatserna från 1912 <strong>och</strong> 1923 går <strong>för</strong>fattarbilden<br />
mera isär. Mest schabloniserad <strong>och</strong><br />
homogen är den i uppsatserna från 1943. 1950<br />
uppluckras denna bild åter. 1960 är elevperspektiven<br />
på Strindberg slutligen mest varierade<br />
<strong>och</strong> i många uppsatser framträder där en personlig<br />
hållning till hans <strong>för</strong>fattarskap. En orsak<br />
kan vara att själva skrivuppgiften – ”[v]ad är<br />
levande i Strindbergs <strong>för</strong>fattarskap” – styrde<br />
uppsatsernas innehåll i en sådan riktning. Men<br />
elevtexterna återspeglar också hur skoltexten om<br />
Strindberg under denna tid <strong>för</strong>ändrats mera<br />
generellt. 1950 <strong>och</strong> 1960 års uppsatser kan t.ex.<br />
i olika grad återspegla hur Gudmar Hasselbergs<br />
lärobok återverkat inom undervisningen.<br />
Skillnaden mellan 1912 <strong>och</strong> 1943 antyder<br />
kanske vad som sker när en litterär kanon<br />
efter hand etablerar sig i en kultur, <strong>för</strong> att<br />
sedan cementeras <strong>och</strong> till sist <strong>för</strong>svagas. Vad<br />
som <strong>för</strong>st framstår som en trevande, i viss mån<br />
prövande hållning till Strindberg ideologiseras<br />
med tiden till formelartade sentenser <strong>för</strong> att<br />
åter, när den nationella kanonläsningen till<br />
slut uppluckras, lämna utrymme åt friare,<br />
mera personliga läsningar.<br />
Trots de många schablonbilderna framstår<br />
elevtexterna lika fullt som mer eller mindre<br />
heterogena <strong>och</strong> återspeglar, fastän i mycket<br />
83
Change language