Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4-02/1-03
Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4-02/1-03
Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4-02/1-03
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Drömmen om den rena kommunikationen<br />
som embryot till en ny offentlighetsform som<br />
så småningom kunde leda fram till en proletär<br />
offentlighet, dvs något som de i grunden<br />
värderar positivt (Negt & Kluge, 1972/1993).<br />
Drömmen om en proletär offentlighet blev just<br />
bara en dröm.<br />
Det intressanta här är de tendenser som anses<br />
finnas i vårt samhälle, nämligen att inkorporera<br />
den privata sfären i det offentliga. Det privata<br />
har blivit en del av det offentliga. Anthony<br />
Giddens framhåller den dynamik som ligger i<br />
detta <strong>och</strong> menar att möjligheten till intimitet<br />
också innehåller ett löfte om demokrati (Giddens<br />
1992):<br />
Den strukturella källan till detta löfte är framväxten<br />
av den rena relationen, inte bara på sexualitetens<br />
område utan även i <strong>för</strong>äldra-barnrelationen,<br />
<strong>och</strong> andra släkt- <strong>och</strong> vänskaps <strong>för</strong>hållanden.<br />
Vi kan ana framväxten av ett etiskt ramverk <strong>för</strong><br />
en demokratisk personlig ordning /…/ (s 162)<br />
Till de relationer som torde <strong>för</strong>ändras i det<br />
moderna samhället hör också relationen mellan<br />
lärare <strong>och</strong> elever i skolan. Den ”rena” relation<br />
Giddens talar om, menar jag, innefattar också<br />
drömmen om den ’rena kommunikationen’. Det<br />
är just i det här sammanhanget ett projekt som<br />
Tankens Trädgård kan <strong>för</strong>stås.<br />
Ziehe menar att det utmärkande <strong>för</strong> utvecklingen<br />
av skolan under sent 1900-tal är å ena<br />
sidan skolans <strong>för</strong>tingligande <strong>och</strong> å den andra<br />
skolans psykologisering (Ziehe, 1989). Ju<br />
abstraktare skolan har blivit som organisation,<br />
som apparat, desto mer är de människor som<br />
agerar inom den, dvs. lärare <strong>och</strong> elever, hänvisade<br />
till sin egen ”bearbetnings<strong>för</strong>måga”, menar<br />
Ziehe. Med moderniseringen upplöses skolans<br />
”socialitet” i två delar: i <strong>för</strong>tingligandet av skolans<br />
institutionella sida <strong>och</strong> psykologiseringen av<br />
dess subjektiva sida. Det innebär, att samtidigt<br />
som skolan i någon mening blir ”kylig”, blir den<br />
också ”upphettad”(72).<br />
Denna avtraditionalisering av den gamla<br />
skolkulturen leder, menar Ziehe, till en säregen<br />
paradox när det gäller lärarens roll. Dels blir<br />
elevernas upplevelse av läraren avpersonaliserad.<br />
Det innebär att de upplever läraren<br />
mindre som individ än som exekutor av vad<br />
han kallar ”abstrakta beteendenormer” (Ziehe,<br />
1989, s 128). Dels betyder det, <strong>och</strong> däri ligger<br />
det paradoxala, att den lärare som vill <strong>för</strong>bättra<br />
den avpersonaliserade situationen ställs in<strong>för</strong><br />
”hyper-personaliserade” krav; han blir en<br />
’relationsarbetare’. Samtidigt som läraren är en<br />
administratör måsta han eller hon lägga ner mer<br />
av sin ”personlighet” i detta arbete.<br />
91