Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4-02/1-03
Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4-02/1-03
Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4-02/1-03
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Strindbergsbildens <strong>för</strong>vandlingar i gymnasiet<br />
Strindberg i det<br />
nationella projektet<br />
Ända sedan 1800-talet <strong>och</strong> åtminstone fram<br />
till 1960-talets gymnasiereformer, var litteraturhistorien<br />
i skolan huvudsakligen ett nationellt<br />
<strong>och</strong> fosterländskt projekt. Undervisningen om<br />
litteraturen <strong>och</strong> dess historia skulle inte bara<br />
<strong>för</strong>medla en gemensam kulturtradition utan<br />
också skapa kärlek hos eleven till svenskt språk<br />
<strong>och</strong> svensk kultur. I lika hög grad som i dansk<br />
litteraturhistorieskrivning var det som Johan<br />
Fjord Jensen kallar guldålderskonstruktionen<br />
den bärande myten. Storheten låg i ett mestadels<br />
mytiskt <strong>för</strong>flutet men också i den nära nog<br />
samtida högromantiken. Författaren <strong>för</strong>kroppsligade<br />
folket <strong>och</strong> nationen, hans egen kultivering<br />
dess historia <strong>och</strong> hans texter dess anda.<br />
Under det moderna genombrottet i Nordens<br />
litteratur framträdde i Sverige med främst<br />
Strindberg en annan <strong>för</strong>fattartyp <strong>och</strong> en annan<br />
litteratur, vilket bidrog till att konträra processer<br />
samtidigt kom att behärska olika rum inom<br />
den litterära offentligheten. Inom läroverken<br />
dominerade fortsatt det nationalromantiska projek<br />
tet <strong>och</strong> <strong>för</strong>stärkte rentav sitt grepp om den<br />
litterära socialisationen medan Strindberg <strong>och</strong><br />
moderniteten alltmer dominerade den litterära<br />
arenan i stort.<br />
Författarnamnet Strindberg kunde fungera<br />
som en brännpunkt i motsättningen mellan de<br />
båda litteraturerna. Gymnasiekulturens <strong>för</strong>hållande<br />
till Strindberg blev där<strong>för</strong> tvetydigt <strong>och</strong><br />
splittrat. Man urskiljer där redan tidigt tre<br />
olika <strong>för</strong>hållningssätt. För det <strong>för</strong>sta fortsätter<br />
man vid några gymnasier att tona ner hans roll<br />
eller att osynliggöra <strong>för</strong>fattarskapet. Det andra<br />
<strong>för</strong>hållningssättet är inriktat på selektion <strong>och</strong><br />
gallring. Redan i de korta <strong>för</strong>fattarporträtt som<br />
fram<strong>för</strong> allt Karl Warburgs lärobok tecknar<br />
under 1880- <strong>och</strong> 1890-talen, utkristalliserar<br />
sig en skolkanon som snart är etablerad. Med<br />
undantag <strong>för</strong> Röda rummet väljer man bort den<br />
samhällskritiske Strindberg. Verk med motiv<br />
ur den nationella his torien premieras, främst<br />
Mäster Olof <strong>och</strong> snart även modersmålslärar<strong>för</strong>eningens<br />
utgåva av tre noveller ur Svenska<br />
öden <strong>och</strong> äventyr. Även Hemsöborna in<strong>för</strong>livas i<br />
egenskap av natur- <strong>och</strong> allmogeskildring med<br />
det nationella projektet som ett uttryck <strong>för</strong><br />
kärlek till svensk natur <strong>och</strong> kultur.<br />
Ett tredje <strong>för</strong>hållningssätt, som egentligen<br />
väl låter sig <strong>för</strong>enas med det andra, <strong>för</strong>eträddes<br />
tidigt av läroverkslektorn i Stockholm, sedermera<br />
biskopen, John Personne under åren efter<br />
Giftasprocessen 1884. ”Strindbergslitteratur”<br />
var <strong>för</strong> Personne ett moraliskt hot men också<br />
ett samhälleligt faktum som bildningsinstitutio-<br />
78
Change language