Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4-02/1-03
Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4-02/1-03
Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4-02/1-03
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Drömmen om den rena kommunikationen<br />
övriga årskurser mottagare av diktsamlingen<br />
<strong>och</strong> kanske lite av en fond mot vilken den nya<br />
samlingen får sin betydelse.<br />
Många antropologiska analyser av riter<br />
koncentrera sig på den centrala akten <strong>och</strong> deltagarna<br />
i denna medan de ofta glömmer bort<br />
andra som samlas kring riten, menar (Kapferer,<br />
1984). Kapferer betonar det dynamiska samspelet<br />
mellan dem som deltar i riten <strong>och</strong> dem som är<br />
åskådare; alla som samlas <strong>för</strong> att åse en rit kan,<br />
enligt detta synsätt, betraktas som deltagare i<br />
riten, antingen som rituella subjekt, eller den<br />
fokus kring vilken ritualen kretsar, eller som<br />
uppträdare eller publik. Detta innefattar olika<br />
grader av distans från de centrala rituella händelserna,<br />
både fysiskt <strong>och</strong> erfarenhetsmässigt.<br />
Ritual performance affords individuals the<br />
opportunity to stand apart from themselves, to<br />
objectify their own experience and that of others,<br />
to be an audience to themselves and to others, and<br />
to act reflexively. The efficacy of ritual to effect<br />
transformations of experience and identity, and to<br />
provide participants with deeper insight into the<br />
nature of their cultural and social life, depends<br />
on the ritual performance generating conditions<br />
for reflexive action. (188)<br />
Det innebär kulturellt att individerna alltmer<br />
tenderar att utveckla ett reflexivt medvetande<br />
om sig själva. Intresset <strong>för</strong> att skriva dikt i projektet<br />
Tankens Trädgård kan ses också i ljuset<br />
av detta. Giddens talar om hur självet blir ett<br />
”reflexivt projekt”.<br />
Modernitetens reflexivitet sträcker sig ända in<br />
i själens kärna. Eller annorlunda uttryckt: i en<br />
posttraditionell ordning blir självet ett refl exivt<br />
projekt. Viktiga övergångar i en individs liv har<br />
alltid krävt psykisk omorganisering, något som<br />
ofta ritualiserades i traditionella kulturer i form<br />
av rites de passage. Men i sådana kulturer, där allt<br />
<strong>för</strong>blev mer eller mindre o<strong>för</strong>ändrat från generation<br />
till generation på den kollektiva nivån, var<br />
det <strong>för</strong>ändrade identiteten klart utstakad – som<br />
när exempelvis en individ gick från ungdom till<br />
vuxenlivet. Under modernitetens villkor däremot<br />
måste det <strong>för</strong>ändrade självet utforskas <strong>och</strong> konstrueras<br />
som en del av en reflexiv process, där det<br />
handlar om att koppla ihop personlig <strong>och</strong> social<br />
<strong>för</strong>ändring (Giddens, 1999, s 45).<br />
Detta kan sägas ligga i linje med vad några<br />
av de <strong>för</strong>eteelser, vad Ziehe kallar kulturella<br />
tendenser, som är kännetecknande <strong>för</strong> ungdomens<br />
kulturella modernisering <strong>och</strong> alla <strong>för</strong>sök<br />
att bearbeta den allmänna kulturella moderniseringen<br />
(Ziehe, 1989). Rörelser som griper tag<br />
i sådana tendenser kallar Ziehe ”sökande rörelser”.<br />
Den <strong>för</strong>sta av tre kulturella tendenser som<br />
han identifierar kallar han ”subjektivering”. Med<br />
94