Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4-02/1-03
Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4-02/1-03
Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4-02/1-03
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Strindbergsbildens <strong>för</strong>vandlingar i gymnasiet<br />
olika grad, flera röster än en enda. I en del<br />
av dem spårar man det Bachtin kallat ett inre<br />
övertygande ord. Vid varje skrivtillfälle finner<br />
man i olika grad exempel på elevtexter som ger<br />
uttryckning <strong>för</strong> skribentens egen reception av<br />
den litterära texten <strong>och</strong> som bryter av mot det<br />
själlösa återgivandet av läroböckernas utsagor.<br />
Den litteraturundervisning som lämnar spår i<br />
gymnasisternas uppsatser ger intryck av att <strong>för</strong><br />
det mesta ha varit sluten <strong>och</strong> auktoritär. Ändå<br />
saknas alltså inte elevernas röster. Trots att flertalet<br />
utsagor i flertalet uppsatser reproducerar<br />
den egentliga skoltexten <strong>och</strong> trots den strategiskt<br />
bestämda skrivsituationen, framträder åtminstone<br />
några uppsatser vid varje skrivtillfälle<br />
huvudsakligen som skribentens inre övertygande<br />
tal om något till någon annan. Konsekvenserna<br />
av sådana skrivhandlingar skiftar. Yttrandet<br />
kan accepteras som en del av skoltexten eller så<br />
kan det komma att <strong>för</strong>kastas genom att texten<br />
underkänns som skrivningsuppgift. Inte bara<br />
textens innehåll utan också dess uttryckssida<br />
spelar roll <strong>för</strong> vad som kan sägas <strong>och</strong> hur det<br />
bedöms. Den egentliga skoltexten kan även<br />
defi nieras på ett språkligt formellt plan <strong>och</strong><br />
uppsatserna måste i någon grad uppfylla både<br />
litterära <strong>och</strong> språkliga normer <strong>för</strong> att godtas.<br />
Elevtexter som uppfyller de språkliga normerna<br />
får större tyngd <strong>och</strong> rörelsefrihet i <strong>för</strong>hållande<br />
till de litterära normerna.<br />
Reproduktionen av läroboken eller Från<br />
Eddan till Ekelöfs Strindbergstext kan vara slaviskt<br />
<strong>och</strong> minutiöst genom<strong>för</strong>d men måste ändå<br />
följa ett givet regelsystem. En uppsats från 1950,<br />
som allt<strong>för</strong> ordagrant återger en lärobokstext ur<br />
minnet, underkänns där<strong>för</strong> som plagiat. För att<br />
skrivhandlingen ska bli framgångsrik ur strategisk<br />
synvinkel, räcker det alltså inte att eleven<br />
återskapar den egentliga texten <strong>och</strong> tillämpar<br />
språkliga normer <strong>för</strong> korrekthet. Uppsatsen ska<br />
också, som Berge visat, på samma gång te sig som<br />
ett uttryck <strong>för</strong> ett kommunikativt handlande.<br />
Den syn på litterär kanon, bildning <strong>och</strong> kunskap<br />
som kommer till uttryck i gymnasiets<br />
litterära skrivkultur påminner om vad Peter<br />
McLaren m.fl. betecknat som kulturell literacy,<br />
där <strong>för</strong>ståelse bygger på en kulturalisering som<br />
vilar på tillägnelse av den gemensamma kulturens<br />
kärna av bärande texter. Ett litterärt bildningsgods<br />
betraktas som en färdig stoffmassa<br />
som existerade oberoende av elevens mentala<br />
strukturering. Eleverna ska i undervisningen<br />
reproducera en text genom att tillägna sig stoffet<br />
utifrån. Den litteraturhistoriska diskursen ter sig<br />
till sin form som opersonlig <strong>och</strong> objektiv. Trots<br />
att det litteraturhistoriska framställningssättet<br />
ytterst bestäms av en subjektivt tolkande <strong>och</strong><br />
värderande hållning till stoffet, utmärks texttypen<br />
av att den ges en objektiv prägel. I den lit-<br />
84
Change language