Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4-02/1-03

More documents

Recommendations

Info

Recensioner erfarenhetspedagogiska aspekter åsidosätts helt. Specialläraren besitter enligt författaren en speciell kunskap om verksamma metoder för att träna barnet i ordavkodning. Här poängterar dock Sandström vikten av att barnet tränar läsreception tillsammans med klassläraren. Sandström Kjellin skriver att den kulturella omgivningen har olika förmåga att tillvarata barns utvecklingspotential. I det presenterade avhandlingsmaterialet konstateras att det möjligen är i hemmet som barnets läsning sker inom det område som författaren definierar som läroplanens mål att sträva efter. Det vill säga betydelseskapande aktiviteter genom samtal ”med” och om texten. Föräldrarna skall dock veta att de är föräldrar, inte lärare. ”Att de sedan inte behärskar det pedagogiska till fulländning må vara förlåtet; de är ju inte utbildade lärare” (Sandström Kjellin, 2002, s 108). Författaren poängterar att det lässvaga barnet visserligen kan ha en god hemmets läroplan och rätt habitus i förhållande till skolan. ”Att samtala med sina barn om innebörden i det de läser kan alla föräldrar göra”, men träning i avkodning tillhör ändock speciallärarens kompetensområde (Sandström Kjellin 2002, s 166, 167). Författaren hyser stark tillit till speciallärarens speciella kompetens, men hon ser inget som hindrar att också en ”vanlig” pedagog kan få viss specialpedagogisk kunskap via förslagsvis ett samtal mellan lärare och speciallärare (Sandström Kjellin 2002, s 162). Vad som explicit och implicit uttrycks i Sandström Kjellins tolkningar och analyser är att specialläraren har den genuina kompetensen för avkodningen. Läraren kan möjligen lära sig detta i samarbete med specialläraren. Läraren har visserligen kompetens för att föra en autentisk dialog med barnet om det lästa, men gör det inte. Föräldrarna besitter denna kompetens i egenskap av att de är föräldrar, men de gör det enbart om hemmets läroplan är god. Angående den pedagogiska praktiken ges ett något märkligt uttalande angående skolkultur och lärarutbildning. Sandström Kjellin ifrågasätter den pedagogik som ”av hävd” lärs ut på lärarhögskolorna och som favoriserar barn som redan före skolstarten skolats in i skolans kultur(Sandström Kjellin 2002, s 23). Några belägg till detta generella uttalande anges inte. Redan under de inledande sidorna i avhandlingsarbetet tar författaren upp Skolverkets redovisade sammanställning av skolmiljöer. I A-miljöer arbetar man med läs- och skrivprocessen i ett utvecklingsperspektiv där eleverna 125
Recensioner ingår i ett kommunikativt sammanhang. I B- miljöer sker detta mindre systematiskt och medvetet. I C-miljöerna lyser ett sådant synsätt på läs- och skrivprocessen nästan helt med sin frånvaro (Sandström Kjellin, 2002, s 6). Sandström Kjellin gör ingen återkoppling till denna beskrivning i sin diskussion, men av det material som finns att tillgå förefaller det rimligt att den rådande diskursen ligger närmast den av Skolverket definierade C-miljön. I slutdiskussionen hävdar författaren att undervisning i avkodning kan kallas specialpedagogisk undervisning. Sådan undervisning kan äga rum hos såväl speciallärare som klasslärare, ”men den förutsätter förstås att läraren har specialpedagogisk kunskap. (Sandström Kjellin 2002, s 168). Här finns dock en liten hake. Författaren uppmärksammar genom skolverkets rapport ”Att lämna skolan med rak rygg”, att kontextualiserad, kommunikativ och dialogisk läsning är särskilt viktig för svaga läsare, men det tillhör inte speciallärarens speciella kompetensområde, och avkodningen måste ju dessutom enligt författaren klaras av först, eller kanske inte var det” (Sandström Kjellin 2002, s 173). Trots eller på grund av felnavigeringar och blindskär visar Sandström Kjellins avhandling att pedagoger, föräldrar och forskare tillsammans är (blir) viktiga nyckelpersoner för barnets potentiella möjligheter som bokstavsbärare och bokslukare. I den aktuella studien signaleras att lärarna svarar för formen och föräldrarna innehållet. Är det läsutveckling i ett helhetsperspektiv Sandström Kjellin skriver: ”Det vore fel att tala om att jag når till en absolut sanning om det jag undersöker. Lika fel vore det att säga att jag inte når någon grad av sanning”. (Sandström Kjellin 2002, s 59) Sandström Kjellin kan visserligen inte kritiseras för att inte vara sann, men det måste medges att det har varit häpnadsväckande att ta del av hennes avhandling. Den övergripande slutsatsen som presenteras är att skolan måste utvecklas. Avhandlingresultatet styrker denna tes, men angående riktning och utveckling till vad och varför håller vi förslagsvis dörren öppen för dialog. Författaren anser att hon fått ”visa på problemets komplexitet och att det som skulle ha kunnat se ut som en tillräcklig förklaring 126
Page 1 and 2:
idskrift för lärarutbildning och
Page 3 and 4:
Tidskrift för lärarutbildning och
Page 6 and 7:
Redaktionellt I det här numret av
Page 8 and 9:
Redaktionellt ton, USA. Intervjun k
Page 10 and 11:
Redaktionellt Referenser: Cuddon, J
Page 18 and 19:
Greeting to the Conference Louise M
Page 20:
Greeting to the Conference of lingu
Page 23 and 24:
Litteraturläsning som forskning oc
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Aktiv estetisk respons och engagema
Page 39 and 40:
Aktiv estetisk respons förklara f
Page 41 and 42:
Aktiv estetisk respons som personer
Page 43 and 44:
Aktiv estetisk respons liga lösnin
Page 45 and 46:
Aktiv estetisk respons drakar, odju
Page 47 and 48:
Aktiv estetisk respons är trött /
Page 49 and 50:
Aktiv estetisk respons I det tredje
Page 51 and 52:
Aktiv estetisk respons vikingaskepp
Page 53 and 54:
Aktiv estetisk respons • Utnyttja
Page 56 and 57:
Senmodernistisk børnelitteratur og
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75: Strindbergsbildens förvandlingar i
Page 88 and 89: Drömmen om den rena kommunikatione
Page 106 and 107: Hvad fortæller flæskestegen - en
Page 108 and 109: Hvad fortæller flæskestegen tilba
Page 110 and 111: Hvad fortæller flæskestegen “ H
Page 112 and 113: Hvad fortæller flæskestegen det s
Page 114 and 115: Hvad fortæller flæskestegen refle
Page 116 and 117: Hvad fortæller flæskestegen Dette
Page 118 and 119: Hvad fortæller flæskestegen Konkl
Page 120 and 121: Recensioner Margareta Sandström Kj
Page 122 and 123: Recensioner tiska problem”. (Sand
Page 126 and 127: Recensioner Referenser: Lilius, Alb
Page 128 and 129: Recensioner Audrey Malmgren Hansen
Page 130 and 131: Författarvägledning Tidskrift fö
Page 132 and 133: Författare Författare i detta num
Page 134 and 135: Föregående års nummer Innehåll
show all

Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4-02/1-03

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?