Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4-02/1-03
Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4-02/1-03
Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4-02/1-03
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Drömmen om den rena kommunikationen<br />
sponsrar projektet. Samlingen säljs i den lokala<br />
bokhandeln, där det alltid finns gott om exemplar<br />
också av tidigare utgåvor.<br />
Den här artikeln, som är del av en större<br />
studie, är ett <strong>för</strong>sök att placera ett projekt som<br />
Tankens Trädgård i ett större sammanhang.<br />
Det privata i det offentliga<br />
När elever i den svenska gymnasieskolan<br />
ges möjlighet att uttrycka sina innersta tankar<br />
<strong>och</strong> känslor i diktens form, kan det ses som<br />
ett av flera exempel på den närhetskultur eller<br />
intimitet som på olika sätt idag kommit att<br />
prägla skolan. Den teoretiska utgångspunkten<br />
<strong>för</strong> ett sådant resonemang kan man ta i Jürgen<br />
Habermas teorier om de skilda offentlighetsmodeller<br />
som varit utmärkande <strong>för</strong> olika typer av<br />
samhällen genom historien, <strong>och</strong> den upplösning<br />
som i vårt samhälle anses ha skett mellan det<br />
privata <strong>och</strong> offentliga. Habermas kallar detta<br />
”refeodalisering”.<br />
Utgångspunkten tar Habermas i 1700-talet.<br />
Parallellt med uppkomsten av den moderna<br />
nationalstaten <strong>och</strong> det kapitalistiska ekonomiska<br />
systemet uppstod då en borgerlig offentlighetsmodell<br />
(Habermas, 1998). Modellen grundar<br />
sig på ett särskiljande mellan det offentliga<br />
<strong>och</strong> det privata. Offentligheten skapades av<br />
privatpersoner som samlades <strong>för</strong> att diskutera<br />
<strong>och</strong> <strong>för</strong>medla samhällets behov till staten <strong>och</strong><br />
fungerade som ett slags buffertzon mellan det<br />
privata å ena sidan <strong>och</strong> staten <strong>och</strong> marknaden<br />
å den andra. Några av de viktigaste inslagen i<br />
den borgerliga offentligheten var uppkomsten<br />
av tidningar <strong>och</strong> nya offentliga samlingsplatser<br />
i städerna; salonger, kaféer etc., där privatpersoner<br />
kunde träffas <strong>och</strong> diskutera.<br />
Med kapitalismens utveckling från ”konkurrenskapitalism”<br />
till ”monopolkapitalism”<br />
började den borgerliga offentligheten i början<br />
av 1900-talet att <strong>för</strong>ändras. Den skarpa gränsen<br />
mellan stat <strong>och</strong> marknad, mellan stat <strong>och</strong> samhälle<br />
eller mellan offentligt <strong>och</strong> privat började<br />
luckras upp. Socialsfären blev mer ”offentlig”<br />
samtidigt som ”intimsfären” blev alltmer privat<br />
<strong>och</strong> intim. Habermas beskriver hur den borgerliga<br />
offentligheten med uppkomsten av nya,<br />
elektroniska massmedier bryts sönder. Genom<br />
överskridanden blir gränsen mellan det offentliga<br />
<strong>och</strong> det privata oklar. Denna upplösning<br />
mellan det privata <strong>och</strong> det offentliga kallar<br />
Habermas just ”refeodalisering”<br />
Negt & Kluge såg i början av 1970-talet det<br />
som Habermas kallar ”refeodalisering”, upplösandet<br />
av gränsen mellan privat <strong>och</strong> offentligt,<br />
90
Change language