Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4-02/1-03
Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4-02/1-03
Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4-02/1-03
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Strindbergsbildens <strong>för</strong>vandlingar i gymnasiet<br />
bruk ebbade senare ut <strong>och</strong> de litteraturhistoriska<br />
läroböckerna utformades mycket olika beroende<br />
på vilka typer av gymnasieprogram de främst<br />
vände sig till. I nutida läroböcker framställs<br />
Strindberg som nationalskald. Han framhålls<br />
gärna, som t.ex. i den ofta använda läroboken<br />
Texter & tankar från 1997, som Sveriges mest<br />
betydande <strong>för</strong>fattare:<br />
Slår man upp August Strindberg i Nationalencyklopedin,<br />
Sveriges modernaste uppslagsverk,<br />
möts man av ett kategoriskt omdöme: ”Strindberg<br />
är den störste <strong>för</strong>fattaren i svensk litteratur”.<br />
Om det överhuvudtaget är meningsfullt att tala<br />
om störst i detta sammanhang, så är det Strindberg<br />
som ska <strong>för</strong>äras det betyget.<br />
Men inte bara proklamationerna om denna<br />
storhet skiljer de nyare läroböckerna från de<br />
tidigare. På samma gång som Strindberg blir<br />
upphöjd <strong>och</strong> störst, tycks han ha blivit svår<br />
att läsa. Den uppkäftige sanningssägaren <strong>och</strong><br />
konstnärlige utmanaren Strindberg uppfattas nu<br />
som subtil <strong>och</strong> finkulturell. Åtminstone <strong>för</strong>håller<br />
det sig så om man får tro den övertalande röst<br />
i läroböckerna som renodlar spektakulära drag<br />
i texterna <strong>för</strong> att om möjligt truga eleverna att<br />
läsa eller åtminstone börja bli intresserade.<br />
Den sammansatta <strong>och</strong> länge avvisande attityden<br />
till Strindbergs <strong>för</strong>fattarskap illustrerar<br />
hur gymnasiets nationellt fostrande, ofta starkt<br />
domesticerande litteraturundervisning genom<br />
Strindbergs <strong>för</strong>fattarskap systematiskt utmanades<br />
av litteraturen själv. Även om man kan<br />
säga att litteraturundervisningen som sådan<br />
regelmässigt har befäst en bestämd kulturell<br />
smak <strong>och</strong> <strong>för</strong>stärkt den dominerande kulturens<br />
läsarter, så finner man hela tiden motröster. Det<br />
kan handla om efterkrigstidens läroboks<strong>för</strong>nyelse<br />
som Hasselberg i mycket stod <strong>för</strong> eller det<br />
öppnare textinriktade litteraturstudium Göran<br />
Lindströms Strindbergseditioner från 1960-<br />
talet ville möjliggöra. Det kan handla om<br />
lärarröster man mer eller mindre indirekt anar<br />
men tydligast kanske i de elevtexter man alltid<br />
finner, som inte nöjer sig med att reproducera<br />
den vedertagna lärobokstexten om Strindberg<br />
utan där eleven uppenbarligen vill kommunicera<br />
sin egen hållning till Strindbergs <strong>för</strong>fattarskap.<br />
Bemötandet av dessa litteraturläsande<br />
gymnasister har varierat starkt. En <strong>och</strong> samma<br />
hållning till <strong>för</strong>fattaren Strindberg har under<br />
olika omständigheter kunnat resultera i såväl<br />
lägsta som högsta betyg i studentexamen.<br />
Litteraturstudier har uppenbarligen ändå<br />
haft en frigörande <strong>och</strong> meningsskapande<br />
funktion <strong>för</strong> ett antal elever. Inte heller i starkt<br />
övertalande, slutna undervisningsmiljöer är en<br />
kritiskt prövande <strong>och</strong> öppen hållning in<strong>för</strong> olika<br />
86
Change language