Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4-02/1-03

More documents

Recommendations

Info

Drömmen om den rena kommunikationen Om man stannar en stund inför Wolfs ”argument” noterar man för det första att det ”funktionella argumentet” i detta sammanhang snarare borde kallas det ”formella”. I Wolfs uppställning handlar diktskrivning med den utgångspunkten om språkträning utifrån ortografi ska och delvis genremässiga utgångspunkter, men som jag uppfattar det inte funktionellt, dvs med beaktande av ett för sammanhanget relevant innehåll. Diktskrivning är intressant primärt därför att det ger möjlighet till skrivträning. Wolfs tre argument kan, som jag ser det, delas in i två kategorier. Det formella argumentet, som jag fortsättningsvis väljer att benämna det, har nära förbindelse med det så kallade ”litteraturargumentet”, som också rör formella aspekter av skriven text; uppbyggnad, språk och stil etc. Ett önskat möte med litteraturarvet ligger inbäddat i detta argument. Om man arbetar med diktskrivning utifrån detta ”argument” ger det eleverna anledning att också bekanta sig med de lyriska förebilderna. För båda dessa argument gäller att eleverna primärt ska lära sig utifrån förebilder och regler, dvs att ta in, eller lära sig. Annorlunda förhåller det sig med det ”emancipatoriska argumentet”, som kan sägas ha en annan riktning. Istället för att ta till sig något handlar det om att uttrycka sig, dvs ge ifrån sig något. Samtidigt som de två tidigare behandlade argumenten betonar formella, betonar det emancipatoriska ett innehållsligt perspektiv på diktskrivning. Att skriva dikt i skolan är en social aktivitet, som kan beskrivas med hjälp av textlingvistik och pragmatisk teori. Under den passande rubriken Skolestilen som genre och med den illustrativa underrubriken med påtvungen penn försöker (Berge, 1988) utifrån ett pragmatiskt perspektiv blottlägga den aktivitet som döljer sig bakom att skriva text generellt och skolstilar speciellt. Studien fokuserar ”atriumstilen”i det norska examenssystemet. Berge anlägger många intressanta perspektiv, som också anknyter till projektet Tankens Trädgård. En avgörande förutsättning för att en kommunikativ handling ska upplevas som meningsfull är att handlingen inte utförs under tvång, utan av fri vilja, menar Berge. Upplevelsen av att det man gör är meningsfullt är ett villkor för motivationen, som till slut skapar jordmån för intentionen; sändarens önskan och intresse av att kommunicera med andra. Den lärare är naiv, menar han, som tror att eleven först och främst vill förmedla något personligt, viktigt 99
Drömmen om den rena kommunikationen och meningsfullt till honom. Eleven skriver för att hon eller han måste, inte nödvändigtvis för att han eller hon har lust att skriva. Eftersom känslan av tvång kan ”bedövas” genom att premiera eleven med höga betyg och en möjlig god placering i konkurrensen är det möjligt att pressa fram ett kommunikativt behov. Elever vet att friheten är skenbar och att hoten om sanktioner finns där, för att använda Berges formuleringar. Samtidigt är elever insocialiserade i ett sådant arbetssätt. Därför kan de också gripas av ångest, menar Berge, om läraren ger dem alltför fria tyglar. Ett annat villkor för att den kommunikativa intentionen ska få utlopp är att den som vill förmedla sig i en kultur uttrycker sig med hjälp av de regler som styr denna kulturs uppfattning om vad som är normalt. Det innebär att elevers mer eller mindre naturliga behov av att meddela sig skriftligt i skolan inordnas under vissa kulturella normer. I ett mer utvidgat sociokulturellt perspektiv tränar eleverna när de skriver också vissa sociala roller. Att ha kompetens i en skolgenre innebär att eleven också har tränat vissa sociala roller. Utifrån Habermas teleologiska handlingsmodell uppfattas ett handlande som en målinriktad verksamhet (Habermas, 1996). Genom val och användning av lämpliga medel ingriper det handlande subjektet i världen i syfte att uppnå ett avsett tillstånd. Habermas ställer två vad han kallar olika typer av sociala handlingar mot varandra: den strategiska och den kommunikativa. Av den strategiska handlingen, först, finns det två varianter: ”förtäckt strategiskt handlande”, vilket innebär att åtminstone en av deltagarna handlar strategiskt. Det innebär att han döljer för andra att han inte uppfyller villkoren för kommunikativt handlande. Ett annat ord för detta är manipulation. ”Systematiskt förvrängd kommunikation” innebär att minst en av deltagarna döljer sitt strategiska handlande. Det utmärkande för kommunikativa handlingar är att de delaktiga aktörernas handlingar inte koordineras via egocentriska framgångskalkyler utan via uppnåendet av inbördes förståelse. I kommunikativt handlande är deltagarna inte primärt inriktade på egen framgång utan på inbördes förståelse. Den enes kommunikativa handling lyckas bara när den andre accepterar den på ett specifi kt sätt. Uppnåendet av inbördes förståelse tycks, menar Habermas, vara ett inneboende telos i det mänskliga språket. 100
Page 1 and 2:
idskrift för lärarutbildning och
Page 3 and 4:
Tidskrift för lärarutbildning och
Page 6 and 7:
Redaktionellt I det här numret av
Page 8 and 9:
Redaktionellt ton, USA. Intervjun k
Page 10 and 11:
Redaktionellt Referenser: Cuddon, J
Page 18 and 19:
Greeting to the Conference Louise M
Page 20:
Greeting to the Conference of lingu
Page 23 and 24:
Litteraturläsning som forskning oc
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Aktiv estetisk respons och engagema
Page 39 and 40:
Aktiv estetisk respons förklara f
Page 41 and 42:
Aktiv estetisk respons som personer
Page 43 and 44:
Aktiv estetisk respons liga lösnin
Page 45 and 46:
Aktiv estetisk respons drakar, odju
Page 47 and 48: Aktiv estetisk respons är trött /
Page 49 and 50: Aktiv estetisk respons I det tredje
Page 51 and 52: Aktiv estetisk respons vikingaskepp
Page 53 and 54: Aktiv estetisk respons • Utnyttja
Page 56 and 57: Senmodernistisk børnelitteratur og
Page 74 and 75: Strindbergsbildens förvandlingar i
Page 88 and 89: Drömmen om den rena kommunikatione
Page 106 and 107: Hvad fortæller flæskestegen - en
Page 108 and 109: Hvad fortæller flæskestegen tilba
Page 110 and 111: Hvad fortæller flæskestegen “ H
Page 112 and 113: Hvad fortæller flæskestegen det s
Page 114 and 115: Hvad fortæller flæskestegen refle
Page 116 and 117: Hvad fortæller flæskestegen Dette
Page 118 and 119: Hvad fortæller flæskestegen Konkl
Page 120 and 121: Recensioner Margareta Sandström Kj
Page 122 and 123: Recensioner tiska problem”. (Sand
Page 124 and 125: Recensioner erfarenhetspedagogiska
Page 126 and 127: Recensioner Referenser: Lilius, Alb
Page 128 and 129: Recensioner Audrey Malmgren Hansen
Page 130 and 131: Författarvägledning Tidskrift fö
Page 132 and 133: Författare Författare i detta num
Page 134 and 135: Föregående års nummer Innehåll
show all

Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4-02/1-03

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?