Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4-02/1-03
Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4-02/1-03
Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4-02/1-03
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Drömmen om den rena kommunikationen<br />
Det är dock en man, Orfeus, som kommit att<br />
<strong>för</strong>kroppsliga lyriken. Orfeus-<strong>för</strong>eställningen<br />
utgör det västerländska diktaridealet (Algulin,<br />
1977). Det betonar diktarens extraordinära<br />
funktion som <strong>för</strong>medlare av okända dimensioner<br />
av tillvaron. Den lyrik som står i Orfeus tecken<br />
måste läsas med särskild uppmärksamhet <strong>och</strong><br />
med hänsyn tagen till de djupare innebörder<br />
som finns under den bokstavliga ytan.<br />
Algulin har studerat reträtten från detta<br />
diktarideal, som sker under 1900-talet, med<br />
särskild betoning på svensk lyrik. Den ”orfiska<br />
reträtten” kan betecknas som en nedstigning<br />
från de höga positioner som diktuppfattningen<br />
i den västerländska kulturen tilldelat poeten.<br />
Med detta följer att den orfiska diktarrollens<br />
vertikala <strong>för</strong>eställningsvärld transformeras<br />
till en horisontell. Dess metafysiska <strong>och</strong><br />
gudomliga uppfattningsformer <strong>för</strong>vandlas till<br />
inomvärldsliga <strong>och</strong> medmänskliga. Man kan,<br />
menar Algulin, tala om en litterär ”demokratiseringsprocess”.<br />
Från lärarens <strong>och</strong> det pedagogiska arbetets<br />
horisont kan man ta sin utgångspunkt i olika<br />
motiv <strong>för</strong> att bedriva diktskrivning i skolan.<br />
Hall (1989) framhåller tolv skäl <strong>för</strong> att arbeta<br />
med lyrik i skolans lägre årskurser. Till dem<br />
hör att poesi understödjer <strong>och</strong> uppmuntrar läsning,<br />
liksom <strong>för</strong>mågan att lyssna, det hjälper<br />
också till att skärpa koncentrationen <strong>och</strong> den<br />
muntliga kommunikationen. Lyrik sägs också<br />
understödja språkutvecklingen liksom <strong>för</strong>mågan<br />
till känslomässig inlevelse etc.<br />
Av de tolv punkter som Hall lyfter fram har<br />
Wolf (1997)extraherat tre ”argument” <strong>för</strong> att<br />
arbeta med lyrik i skolan. Det <strong>för</strong>sta argumentet<br />
kallar han det funktionella, instrumentella eller<br />
pragmatiska. Det handlar om diktläsning <strong>och</strong><br />
diktskrivning <strong>för</strong> att främja språkutvecklingen<br />
i allmänhet, mer konkret om att lära sig stava<br />
rätt, men också om att lära sig lyssna. Det andra<br />
argumentet kallar han det emancipatoriska, eller<br />
det frigörande argumentet, som handlar om att<br />
uttrycka tankar, känslor <strong>och</strong> åsikter, liksom att<br />
utveckla fantasi <strong>och</strong> känsloliv. Det tredje,<br />
slutligen är litteraturargumentet, som rör dels<br />
formaspekter, dvs. att undersöka innehåll <strong>och</strong><br />
uppbyggnad, språk <strong>och</strong> stil, dels om att komma<br />
i kontakt med litteraturarvet.<br />
Alla dessa argument ligger väl i linje med det<br />
som anges i Lpf94 som det övergripande syftet<br />
med undervisningen i ämnet svenska i den<br />
gymnasiala utbildningen (Utbildnings departementet)<br />
1994). Det handlar om att eleverna ska<br />
öka sin <strong>för</strong>måga att tala, läsa <strong>och</strong> skriva svenska<br />
samt öka sina kunskaper om litteraturen.<br />
98
Change language