Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4-02/1-03
Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4-02/1-03
Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4-02/1-03
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Strindbergsbildens <strong>för</strong>vandlingar i gymnasiet<br />
upp<strong>för</strong>de sig onormalt <strong>och</strong> ”varseblev verkligheten<br />
med fantasin mera än <strong>för</strong>ståndet”. Han<br />
kunde lida av <strong>för</strong>följelsemani men Mjöberg<br />
betecknar honom inte explicit som sjuk. I<br />
Hjalmar Alvings Svensk litteraturhistoria, där<br />
Strindberg <strong>för</strong> det mesta tecknas mer positivt<br />
än hos Warburg <strong>och</strong> Mjöberg, framträder<br />
ändå i dramer som Fadren Fröken Julie <strong>och</strong><br />
Fordringsägare ”ett självbiografiskt <strong>och</strong> patologiskt<br />
drag” (1932). Alvings Strindberg har<br />
en egendomligt samman satt karaktär <strong>och</strong> han<br />
är tidvis sinnesjuk. Gudmar Hasselberg, som<br />
senare omarbetade Alvings lärobok, beskriver<br />
En dåres <strong>för</strong>svarstal som uttryck <strong>för</strong> ”sjuklig<br />
ensidighet <strong>och</strong> hätskhet” (1949) medan Rolf<br />
Hillman m.fl. i en lärobok 1945 betonar hur<br />
samma roman ”vanfärgas av sin upphovsmans<br />
kvinnohat <strong>och</strong> <strong>för</strong>följelsemani”. De beskriver<br />
infernokrisen som en själskris, som tog sig<br />
underliga uttryck men också gav upphov till<br />
en ”ny <strong>och</strong> egenartad diktning”.<br />
Warburg betraktade Strindbergs hållning i<br />
kvinnofrågan som ett uttryck <strong>för</strong> monomani,<br />
en synpunkt som bl.a. Alving senare upprepar.<br />
Att Strindberg öppet exponerar sitt eget <strong>och</strong><br />
familjens privatliv i sin diktning <strong>och</strong> tematiserar<br />
mäns <strong>och</strong> kvinnors sexualitet är belägg<br />
<strong>för</strong> ett sjukligt drag hos honom. Främst Giftas<br />
<strong>och</strong> Fadren behandlas länge i läroböckerna<br />
som exempel på <strong>för</strong>fattarens kvinnohat eller<br />
på hur Strindberg behandlar <strong>för</strong>bjudna motiv<br />
från intimsfären. Fröken Julie <strong>för</strong>tegs däremot<br />
länge i gymnasiekulturen eller omnämndes<br />
mera i <strong>för</strong>bigående.<br />
Inom det större litteraturhistoriska översiktsverket<br />
utan<strong>för</strong> läroverken bröts mönstret beträffande<br />
de naturalistiska dramerna när Henrik<br />
Schück, då han vid hög ålder 1935 yttrade sig<br />
om Strindbergs <strong>för</strong>fattarskap, framhävde det<br />
banbrytande <strong>och</strong> teatertekniskt innovativa i<br />
dessa skådespel. 1945 ägnar Hillman m.fl. dem<br />
ett ökat utrymme men <strong>för</strong>st 1949 får de hos<br />
Gudmar Hasselberg vid dennes omarbetning<br />
av Alvings bok, en mer ingående behandling<br />
ur ett nytt perspektiv. Fadren har nu ”något av<br />
den antika ödestragediens skakande verkan” <strong>och</strong><br />
Fröken Julie betecknas som ”det naturalistiska<br />
dramats mästerstycke överhuvud”. Först under<br />
1950-talet blir dramat efterhand gångbart som<br />
läsning vid gymnasierna.<br />
Synen på Strindbergs diktning efter infernokrisen<br />
följer ett liknande mönster. Warburg betraktar,<br />
med vissa undantag som Gustav Vasa <strong>och</strong><br />
Påsk, Strindbergs senare diktning som uttryck<br />
<strong>för</strong> religiös vidskeplighet. Steffen <strong>för</strong>eträder<br />
1904 en likande uppfattning men framhåller<br />
1912 att Strindberg är Sveriges främste <strong>och</strong> ende<br />
80
Change language