Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4-02/1-03

Drömmen om den rena kommunikationen
det avser han en stark längtan efter att uppleva
närhet och situationer som tillåter en psykisk
intimitet. Idealet är att vara ”autentisk”, dvs att
öppet och inkännande mot andra ge uttryck för
den egna situationen. I princip ska ingenting
lämnas orört. Hela det inre ska komma till
orda. Det handlar om att låta känslans inre
bli till tema.
En annan tendens kallar Ziehe ”ontologisering”.
Här är temat inte det subjektiva utan det
subjektivas beroende av överordnade lagar och
krafter. Längtan är inriktad mot det som den
gudomliga eller det andliga ger löfte om. Det
handlar om ett behov av mening och visshet.
Denna ontologisering kan ses som uttryck för
en längtan efter en ”pre-modern” visshet.
Den tredje tendensen Ziehe identifierar
kallar han ”estetisering”. Här vänder man
sig inte mot förlusten av överordnad mening.
Istället förbannar man tristessen och ledan.
Det långtråkiga och brutala i denna vår värld
skall laddas estetiskt och konstfullt. Livet blir
ett estetiskt projekt.
Den estetiska erfarenhet och sensibilitet som
Ziehe tycker sig märka bland dagens skolelever
kan antas passa olika elevkategorier olika bra.
Det är ett känt faktum att kvinnor är de stora
kulturkonsumenterna (Statens kulturråd,
2001). Det gäller både läsning av skönlitteratur,
teater- och operabesök etc. Kultur blir alltmer
en angelägenhet för det ena könet.
En för skolans vidkommande viktig fråga blir
därför hur den utveckling som här beskrivs, och
som Tankens Trädgård kan ses som exempel på,
påverkar flickorna respektive pojkarna i skolan.
Cameron (1985) lyfter fram några utmärkande
lingvistiska drag i pojkars respektive flickors sätt
att prata, som delvis anknyter till den problematik
som här antyds, nämligen att kulturella
uttryck av olika slag tycks ligga närmare den
kvinnliga erfarenhetsvärlden och därmed också
appellera mer till kvinnor än män:
Some very obviously male-dominated
metalinguistic practices are the customs and
traditions of public speaking./…/ The key to this
cross-culturally widespread phenomenon is /…/
the boundary between the private or familial, and
the public or rhetorical. ’We fi nd that women’s
sphere includes the interpersonal but seldom the
rhetorical. (s 153-154)
Det kvinnliga är, enligt Cameron, mer
inriktat mot det privata, det manliga mot det
offentliga. Om man utgår från dessa sociala
konstruktioner av kön, där den kvinnliga
sfären innefattar det mellanmänskliga, men
95