Lengsel - en kraft til helse - Doria

- 21 -
Når mennesket lengter (begärer) med sitt hjerte, er det noe inderlig på gang. Hjertets fornuft
rører ved selve den dype indre formingen.
Wiklund (2000, 168; 172) belyser lidelsen som en lengsel (streben) etter sine potensielle
muligheter. Der kan skammen være den siste rest av kontakt med det mennesket en ønsker å
være, den en var før krenkelsene oppstod. Mennesket lever i en spenning mellom skam og
frykt, og lengsel etter å bli den en virkelig er, et menneske med verdi. Det er som om
skammen er et betydningsfullt spor som kan følges tilbake til menneskets dypeste lengsel.
Människan fruktar döden, både rent bokstavligt, men också den avskurenhet från livet
som följer i skammens spår, och längtar till det möjliga, dvs. efter att vara den hon är
och vill vara och bli i gemenskap med andra, et liv där hennes värde bekräftas. I sin
strävan att uppnå det hon längtar efter måste fruktan utmanas, eftersom människan då
måste ge upp de mönster av interpersonellt relaterande som tidligare skänkt lindring.
(Wiklund, 2000, 168)
Det krever mot å begjære, våge å bryte opp og følge sin innerste lengsel (Lassenius, 2005,
109; Råholm, 2003, 58). Å tilegne seg den plassen, kan fremkalle både frykt og lidelse.
Att begära och våga lyssna till sin längtan kräver mod att stiga ner i sitt inre […] ett
utmanande och riskfyllt företag som drar iväg med människan mot ukänd ort. Ett
inkapslat begär kan på sikt tänkas vara orsak till hjälpløshet och bristande förmåga till
att gå mot den egna väsenskärnan. Jaget hos människan försöker finna en utväg och
rädda sitt begär genom att så att säga föda sig själv. (Lassenius, 2005, 109)
3.1.2 Et perspektiv på lengsel ut fra menneskets tilblivelse mot enheten
menneske
Studien knyttes til den ontologiske helsemodellen der helse og lidelse utgjør hverandres
forutsetninger som to former for menneskets eksistensielle væren, integrert i hverandre i en
dialektisk bevegelse (Eriksson, 1997a, 77; Sæteren, 2006, 31). Helsekreftene som knyttes til
enheten menneske, finnes i helsens ethos, som er livet selv.
I vardande finns den rörelsens kraft och vilja som gör liv till liv. Kärnan utgör en form
av arkimedisk punkt, utifrån vilken människan lever sitt liv med alla dessa skiftningar
av glädje och lust, lidande och smärta. (Eriksson, 2009a, 12)
Vårdvitenskapens helsetenkning bygger på et bilde av mennesket som enheten kropp, sjel og
ånd (Eriksson, 2001, 13).
At mennesket er en enhet, er et grunnleggende perspektiv for lengsel. Mennesket som enhet
forstås ut fra at mennesket ikke kan måles, er mangedimensjonelt og har en metafysisk