Lengsel - en kraft til helse - Doria

- 26 -
innhold (en substans) i sin lengsel, sitt håp og sine ønsker. Slik utfordres mennesket i å
plassere eller forankre sin lengsel et sted (Eriksson, 1987a, 62f).
Mest av alt kan mennesket lengte etter helse på et dypere nivå, men samtidig synes det som
om mennesket er redd for å miste en slags frihet (Eriksson, 2009a, 11). I lengsel føres denne
frihetens kamp mellom å være og å ikke være, kampen for friheten og det som hindrer
friheten, mellom å være et unikt menneske og samtidig være en del av en større sammenheng
(Eriksson, 2001, 15). Når mennesket endelig forløses, synes det å være i et ensomhetens rom
der mennesket er helt alene med seg selv. Ensomhet synes å være kraften bak en sterk lengsel
som endelig skaper noe nytt.
Genom en transcenderande besinning försöker människan röra vid ursprunget till sin
frihet och genom den vid själva varat […] Det är i ensamhetens tysta och stumma
inandning som människan återskapar sig själv och tillägnar sig något av universums
ödmjukhet. I ensamheten blir alt som lever heligt och ödmjukheten får plats i
människans själ. (Lindström & Lindholm, 2003, 39)
Når mennesket fornyes, kan en ontologisk sårbarhet oppstå. Idet det indre utvides og fornyes,
er mennesket unikt i sin ensomhet. Denne situasjonen kalles for en ontologisk opplevelse som
innebærer at mennesket har et møte med seg selv, sitt innerste vesen, som igjen medfører at
lengsler, håp og ønsker fornyes og forvandles. Dette ontologiske møtet er muliggjort gjennom
et virkelig møte med en ”abstrakt eller konkret annen” og innebærer et dypt helbredende møte
(Eriksson, 1987a, 64).
I lidelsens drama har pasienten en genuin lengsel etter medlidenhet, som bare en sensitiv
lytter kan møte (Lindholm & Eriksson 1993, 1360; Råholm & Lindholm, 1999, 537). Å lytte
autentisk og møte menneskers lengsel, fordrer en visdom som er etisk i sin natur. Den etiske
holdningen som kan kalles visdom, ser mennesket som hellig i sin grunn (Råholm,
2002, 153).
Et menneske som har oppnådd forsoning, kan ofte beskrive en ny enhet. ”Försoningen innebär
att man skaper en ny helhet som också innehåller ’det onda’ som dock nu bäddas in i en ny
meningsfull helhet” (Eriksson 1994, 55) .
Åndelighet og transcendens
Lidelse og lengsel er dialektiske krefter som synes å åpne opp for en åndelig dimensjon
(Råholm & Eriksson, 2001, 16f; Råholm, 2002, 42). “The participants’ experiences can be
likened to a sacred journey into the universe of spirituality” (Råholm & Eriksson, 2001, 18).
Lengsel kan være uttrykk for åndelig søken, og lengsel utover den aktuelle livssituasjonen kan