Sjukhusens ersättningssystem 2005 - Västra Götalandsregionen
Sjukhusens ersättningssystem 2005 - Västra Götalandsregionen
Sjukhusens ersättningssystem 2005 - Västra Götalandsregionen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Tabellen nedan sammanfattar några av de olika ersättningsprincipernas viktigaste egenskaper.<br />
När man väljer ersättningsmodell kan det finnas skäl att kombinera de olika renodlade<br />
systemen för att erhålla såväl kostnadskontroll, hög produktivitet som tillgänglighet.<br />
Produktivitet Tillgänglighet Flexibilitet Kostnadskontroll<br />
Anslag - - +/- +++<br />
Kapitering - - + +++<br />
Prospektiv ersättning med produktgrupper ++ ++ ++ ++<br />
Retrospektiv styckeersättning +++ +++ +++ -<br />
8. Ersättning för utomregional vård<br />
Ersättningen för den vård som ges till patienter som inte bor inom <strong>Västra</strong> Götaland fastställs i<br />
överläggningar med de landsting som ingår i <strong>Västra</strong> sjukvårdsregionen. Med nuvarande<br />
indelning i sjukvårdsregioner innebär det att Landstinget Halland förhandlar för övriga<br />
regioner och landsting. Utomregional vård bedrivs vid alla regionens sjukhus men SU är den<br />
vårdgivare som dominerar.<br />
Utgångspunkten enligt nu gällande avtal är att den inomregionala ersättningen skall vara<br />
grund även för den utomregionala ersättningen. Vi har dock idag inte en direkt överensstämmelse<br />
mellan inom- och utomregionala priser. I förhandlingarna kan vissa avsteg göras genom<br />
specialkalkyler. I nuvarande prislista har t ex hänsyn tagits till konsekvenserna av att den geriatriska<br />
vården vid SU numera ersätts med DRG som grund och inte efter specialkalkyl som<br />
tidigare skett. Vidare inarbetas vissa ersättningar som sker utanför prestationsersättningen, det<br />
gäller framför allt SU:s ersättning för FoUU och ”sista utposten”. I förhandlingarna överenskoms<br />
också om vissa rabatter.<br />
Ersättningen baseras enbart på utförda prestationer utan någon fast ersättning. Utomlänspriset<br />
påverkas ej direkt av regionens resultat i form av ett eventuellt över- eller underskott. Ersättningen<br />
för utomlänspatienter går direkt till det sjukhus som har utfört vården och ingår inte i<br />
någon takkonstruktion. Det finns därmed ett ekonomiskt incitament att ta emot fler utomlänspatienter.<br />
För 2006 har Samverkansnämnden för <strong>Västra</strong> sjukvårdsregionen beslutat om en översyn av<br />
gällande avtal för utomregional vård.<br />
Det finns också avtal direkt mellan SU och vissa landsting rörande högspecialiserad vård.<br />
9. Övriga intäktskällor<br />
Utöver ersättningar från den inom- och utomregionala vården har sjukhusen ytterligare intäktskällor.<br />
Det gäller t ex ersättning från kommunerna för vård av utskrivningsklara patienter.<br />
Denna ersättning beror på kommunernas möjlighet att ta hem utskrivningsklara patienter<br />
och den varierar över tid. Andra intäkter är patientavgifter, ersättning för medicinsk service<br />
och ersättning för asylvården. <strong>Sjukhusens</strong> totala intäktskällor måste sättas in i ett större<br />
sammanhang. Vi föreslår att en kartläggning görs av sjukhusens alla intäkter inklusive<br />
ersättning för utomregional vård och att man därefter ur ett regionalt perspektiv värderar<br />
vilken nivå som fortsättningsvis skall ta emot intäkterna. Redovisningen av övriga<br />
intäktskällor skall ske i samband med sjukhusens redogörelse för uppdraget att beskriva sin<br />
14