Sjukhusens ersättningssystem 2005 - Västra Götalandsregionen

22.7.1 Organisationsförändringar – nationella erfarenheter
Vid Kungsbacka sjukhus har sjukhusvården tidigare var uppsplittrad i tio kliniker och varje
klinik har tillhört en moderklinik vid sjukhuset i Varberg eller Halmstad. Dessa kliniker har
nu förts samman med primärvården till en gemensam organisation från och med januari 2003.
Organisationen utför därmed all primär- och länssjukvård utom den som kräver ett större
sjukhus resurser.
Ett annat exempel är närsjukvården i Simrishamn. Där har viss sjukhusvård och primärvård
handlats upp av samma entreprenör. Denna har dock inget ensamt områdesansvar för primärvård.
Landstinget i Dalarna har introducerat närsjukvårdsområden under var sin chef. Områdena har
olika utformning men kan även innehålla sjukhusvård. Akutmottagning och specialistmottagningar
vid sjukhuset i Mora tillhör närsjukvården medan mer specialiserad vård vid sjukhusen
i Mora och Falun ingår i länssjukvården.
Norrtälje kommun och Stockholms läns landsting har drivit frågan längre. I ett projekt som
avslutats i januari 2005 föreslår arbetsgruppen ett kommunalförbund mellan kommunen och
landstinget som skall svara för driften av såväl den kommunala vården som primär- och sjukhusvård.
I mitten på 1990-talet gjordes ett försök att omorganisera hälso- och sjukvården i Södra
Älvsborg. En gemensam organisation bildades för primärvården och sjukhusen i Alingsås,
Borås och Skene. Organisationen leddes av en direktör. Primärvård, internmedicin och allmän
kirurgi kallades för bassjukvård och bildade en egen organisatorisk enhet under direktören.
Övriga specialiteter vid sjukhuset, t ex kvinnosjukvård, ögon samt öron-, näsa- och halssjukdomar,
kallades för länssjukvårdsspecialiteter och bildade även de en egen organisation.
Psykiatrin organiserades för sig och ingick inte i bassjukvården. Då det i början av 1997 stod
klart att Västra Götalandsregionen skulle bildas avbröts försöket som därmed endast pågick
under ett drygt år. Oss veterligen har aldrig detta organisationsexperiment utvärderats.
22.7.2 Organisationsförändringar - internationella observationer
NHS
I Storbritannien finns systemet med fundholders. Det innebär att större primärvårdsorganisationer
har möjlighet att, utöver att sköta primärvård, beställa och ersätta specialistvård från
sjukhus. Primärvården har därmed i princip kontroll över en hel vårdkedja där sjukhuset är
leverantör av de tjänster som primärvården ej klarar av själv. Systemet har kritiserats för att
det gett olika tillgång till planerad vård och att det har för höga transaktionskostnader. Men
systemet är teoretiskt intressant med dess incitament att hålla patienter utanför den dyra sjukhusvården.
Det lanseras nu en ny variant av konceptet från april 2005 som innebär att även
enskilda vårdcentraler kan ha en upphandlingsbudget för sjukhusvård. Förändringen anses
underlättas av utvecklingen mot nationella tariffer för sjukhusvård där varje upphandlare inte
längre behöver förhandla om priser.
Det blir komplicerat om det engelska systemet skulle appliceras på svenska förhållanden. Det
skulle vara en dramatisk förändring av det nuvarande beställar-/utförarsystemet, kräva mycket
utvecklingsarbete samt förflyttning av administrativa resurser.
I övrigt sker utvecklingen i Storbritannien mot utökad prestationsersättning. I en samlad strategi
”payment by results”, eftersträvas en förbättring av produktiviteten.
51