Sjukhusens ersättningssystem 2005 - Västra Götalandsregionen

Ett första steg mot integration av läkemedelskostnaderna i ersättningen föreslås ske genom att
skuggersättning prövas under 2006. Syftet är att addera läkemedelskostnaden till besök och
vårdtillfällen utifrån respektive kliniks läkemedelsförskrivning.
Det skall finnas en tydlig koppling internt på sjukhuset mellan produktion och resultat på
verksamhetsnivå. Därför föreslås att respektive sjukhus senast juni 2005 beskriver sin interna
styrmodell för att upprätthålla denna koppling.
Sjukhusens totala intäktskällor måste sättas in i ett större sammanhang. Vi föreslår att en
kartläggning görs av sjukhusens alla intäkter inklusive ersättning för utomregional vård och
att man därefter ur ett regionalt perspektiv värderar vilken nivå som fortsättningsvis skall vara
mottagare av intäkterna.
Överväganden avseende ersättning av högspecialiserad vård (region- och rikssjukvård) får
ske efter det att den pågående kartläggningen är slutförd och då beslut om framtida beställningsformer
har fattats. För 2006 föreslås inga förändringar i ersättningsmodellen för rikssjukvård.
För regionsjukvården, som i dagsläget ersätts på samma sätt som länssjukvården,
gäller att eventuella förändringar som följer av andra förslag i denna rapport påverkar även
denna vårdnivå.
En modell för ersättning med bruten kurva presenteras. Modellens egenskaper diskuteras i
detalj. Det finns argument som talar både för och emot införandet av en sådan ersättningsform.
Samordningsgruppen avråder från införande av denna ersättningsform.
De många frågor som uppkommer då man diskuterar ersättning av närsjukvård och vårdkedjor
gör att dessa områden tillhör de mest komplicerade inom ersättningsområdet. Stora
utvecklingsresurser måste avsättas om denna ersättningsform i framtiden skall tillhöra det
regiongemensamma ersättningssystemet. Samtidigt kan man konstatera att många av de mål
och ambitioner som ligger bakom önskemålen om samlad ersättning av närsjukvård och vårdepisoder
kan tillgodoses genom användning av den föreslagna grundmodellens olika delar.
Lokala försök med att förbättra samarbetet mellan olika vårdnivåer pågår och kan stimuleras
genom användande av den målrelaterade ersättningskomponenten. Vi avråder därför från
införande av speciella ersättningsformer för närsjukvård och vårdkedjor.
Ersättning enbart baserad på prestationsvolymer (100 % ersättning) syftar till att öka sjukvårdsproduktionen.
Det är inte helt självklart att denna ersättningsform leder till det önskade
resultatet. Den ekonomiska riskfördelningen mellan ägare, beställare och sjukhus förändras
påtagligt vid full prestationsersättning. Det föreslås därför att den nuvarande modellen med 50
% fast och 50 % prestationsersättning även fortsättningsvis bibehålles.
Om full prestationsersättning skulle gälla även för den akutsomatiska vården skapar man ett
system som leder till att sjukhusen ”måste” lägga in patienter för att erhålla fulla intäkter.
Med hänsyn till att det finns en rad möjligheter att åtminstone delvis förebygga inläggningar
vore detta en felaktig signal. Det är snarare önskvärt att via den målrelaterade ersättningsdelen
skapa en omvänd stimulans som innebär en premiering om sjukhus kan minska den slutna
akutsjukvården utan att vältra över ansvar och kostnader på någon annan.
Om regiongemensamma priser införs utan kompensation för bakomliggande strukturella
skillnader får ett gemensamt pris ingen större ekonomisk påverkan för sjukhusen eftersom
prisskillnader kompenseras i anslagsdelen. Vid ett införande av gemensamma priser med
6