Sjukhusens ersättningssystem 2005 - Västra Götalandsregionen

23. Läkemedel
Ansvaret för receptläkemedel har överförts från staten genom ett riksdagsbeslut. Grundtanken
är att läkemedelsbehandlingar är en integrerad del av hälso- och sjukvården. Som en konsekvens
av detta har det i Västra Götalandsregionen bedrivits ett omfattande förändringsarbete
som bland annat har inneburit ett decentraliserat kostnadsansvar för receptläkemedlen. Decentraliseringen
sker i huvudsak baserat på ett förskrivarbaserat ansvar d v s kostnadsansvaret
belastar den förvaltning till vilken receptutfärdande arbetsplats hör. Inom Fyrbodalsområdet
finns dock en frivillig överenskommelse som innebär att primärvården ansvarar för det som
betecknas som allmänläkemedel och NU-sjukvården för det som klassificeras som specialistläkemedel.
Genom decentraliseringen eftersträvas en integration mellan läkemedel och andra delar av
hälso- och sjukvården.
Så länge läkemedlen inte ingår i ersättningsmodellerna blir det dock svårt att åstadkomma en
optimal integration. Bland annat påverkar inte en förändring i patientvolym läkemedelskostnadernas
storlek. Ett abonnemang lever lätt sitt eget liv utan att hänsyn tas till förändringar
i verksamheten.
Mot en integration talar att vi idag inte har tillgång till avidentifierad individinformation för
att knyta ihop data om läkemedelsuttag med uppgifter om vårdkontakt, diagnos och åtgärd.
Ett första steg mot integration av läkemedelskostnaderna i ersättningen föreslås ske genom
att skuggersättning prövas under 2006. Läkemedelskostnaden adderas till besök och vårdtillfällen
utifrån respektive kliniks läkemedelsförskrivning med 2004 års volymer och kostnader
som grund. Således skulle ett klinikspecifikt tillägg göras till den vanliga ersättningen för att
täcka läkemedelskomponenten. Analys av utfallet kan ge underlag för beslut inför 2007.
24. Riktade uppdrag/abonnemang/anslag
I HSUs uppdragshandling står följande: ”Abonnemang/anslag kan ges till viss del av vården.
Exempel är sjukhusens akutenheter. Förutsättningen för abonnemang är att gränssnittet
gentemot den prestationssatta verksamheten är tydlig.” I detta avsnitt används begreppen
riktade uppdrag, abonnemang och anslag som synonymer.
Abonnemanget innebär att utföraren erhåller ersättning oavsett hur mycket eller hur litet vård
som utförs. Det ger också incitament att välja det billigaste alternativet om det finns flera likvärdiga
att välja mellan. Abonnemanget kan därför leda till att billiga och eventuellt sämre
vårdalternativ väljs istället för dyrare och bättre. Det finns därför ett behov att noga kontrollera
vårdens kvalitet.
Abonnemang kan villkoras och relateras till definierade mål som avtalas mellan beställare och
utförare. Så kan t ex speciella kvalitets- och processmål överenskommas. Abonnemangsersättningen
kan knytas till uppfyllandet av målen.
Det är oklart hur riskfördelningen mellan beställare och utförare påverkas av denna ersättningsform.
Om patienten tillhör en diagnosgrupp med dyrbara behandlingar, till exempel
transplantationer eller bypassoperationer, innebär varje ny patient med behandlingsbehov en
53