Sjukhusens ersättningssystem 2005 - Västra Götalandsregionen

S-TEKs beredningsgrupp har ingående diskuterat de olika avsnitten i rapporten.
Huvudförfattare har varit Maria Gabrielsson-Fredriksson och Bengt Kron. Värdefulla
textbidrag har lämnats av Staffan Björck, Hans Ekman, Hans-Bertil Fransson, Göran
Gustavsson, Bo Ivarsson, Mats Johansson, Per Sjöli och Leif Sundberg.
Avsnittet om psykiatri har gåtts igenom av Elisabeth Gruneau, Lise-Lotte Risö Bergerlind,
Christina Möller och Bo Ivarsson.
Avsnittet om sjukhusens öppenvård har beretts av en arbetsgrupp bestående av Barbro
Halvarsson, Ulf Clark, Leif Sundberg, Malin Fjellström, Per Sjöli, Mona-Lis Dalbrekt, Jan-
Åke Davidsson, Staffan Björck och Bengt Kron.
4. Styrmodellen i Västra Götalandsregionen för hälso- och sjukvård
Den viktigaste delen i styrmodellen är regionfullmäktiges budgetbeslut och flerårsplaner med
vision och politiskt antagna mål. Resurser fördelas via budgeten från regionfullmäktige till
hälso- och sjukvårdsnämnderna och är det som föregår beställningarna av hälso- och sjukvård.
Styrmodellen är komplex och många komponenter samverkar. Överenskommelserna mellan
beställare och utförare styr liksom antagna mål, riktlinjer och policys. Bland styrkomponenterna
är ersättningsmodellen en av de viktigaste.
5. Önskemål om förbättringar av dagens ersättningssystem
I diskussionerna om framtidens ersättningssystem finns flera återkommande teman. Det gäller
t ex hur kunna;
ersätta för hälsorelaterad och förebyggande vård?
styra mot de friska processerna och det goda beteendet?
ersätta vårdkedjor/samverkan inom och utöver våra egna organisationsgränser?
ersätta patientens hela vårdepisod?
stödja följsamheten mot regionala vårdprogram?
ersätta prioriterade patientgrupper som exempelvis äldre och kroniskt sjuka?
utveckla ersättningsformerna för uppnådda resultat i form av kvalitet?
Vi skall i denna rapport försöka belysa dessa ämnen och diskutera i vilken mån de kan
genomföras på kort eller lång sikt.
6. Kritik mot det nuvarande ersättningssystemet
Kritik riktas av och till mot det nuvarande ersättningssystemet för att det bara premierar
”pinnar”. Begreppet pinnar används i detta sammanhang som en symbol för ett förment förlegat
synsätt där endast vissa och oftast lätt mätbara prestationer ersätts medan andra mer betydelsefulla
åtgärder inte mäts och ersätts. Denna kritik utgår egentligen från att vi idag fortfarande
har bristfälliga beskrivningssystem. En annan vanligt förekommande kritik är att systemens
nuvarande konstruktion ibland hindrar eller motverkar utvecklingen mot ett rationellare
arbetssätt. Då processer effektiviseras kan antalet ”pinnar” som ersätts minska vilket
innebär att intäkten minskar. I sådana situationer ger inte ersättningssystemet incitament för
9