Sjukhusens ersättningssystem 2005 - Västra Götalandsregionen

22. Ersättning av närsjukvård – ersättning av vårdkedjor
22.1 Utgångspunkt
I HSUs uppdragsdokument finns uttryckt önskemål om att pröva en ersättningsform som
ersätter en hel vårdkedja ”Senast 2006 prövas inom minst två hälso- och sjukvårdsnämnder
modell för ersättning av närsjukvården. Det innebär att hela vårdkedjan – där så är möjligt –
ersätts”.
22.2 Vad är närsjukvård?
Socialstyrelsen har gjort en omfattande genomgång av begreppet närsjukvård i rapporten
”Kartläggning av närsjukvård - en underlagsrapport inom uppföljningen av den nationella
handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården”
I rapporten noterar man att det inte finns någon entydig definition av begreppet närsjukvård.
Kännetecknande för närsjukvårdsidéerna som finns i många landsting är att de undantagslöst
syftar till att förbättra samverkan mellan de tre vårdaktörerna, landstingens primärvård,
specialiserad, ofta sjukhusanknuten, vård och kommunal hälso- och sjukvård. I rapporten
citeras också beställarnätverkens definition som säger att närsjukvård innefattar insatser som
är vanligt förekommande i befolkningen, ofta förekommande för individen och
samhällsekonomiskt rimligt att bedriva lokalt.
Många landsting utvecklar närsjukvårdskoncept och definitionerna skiljer sig åt. Ibland ingår
sjukhusens specialiserade slutna vård och ibland inte. Ibland ingår vårdplatser och ibland
ingår ”närsjukvårdsplatser”. Det finns också flera landsting som aktivt valt att undvika
närsjukvårdskoncept. Jönköpings läns landsting anser att nuvarande begrepp som sjukhus,
vårdcentral distriktssköterska etc. är starka varumärken som man vill vara rädd om.
Regionen har beskrivit begreppet närsjukvård i handlingen ”De små sjukhusen i Västra
Götaland – en del av närsjukvården”, juni 2000.
Där beskrivs att de tre stora verksamhetsområden som tillsammans bildar närsjukvården är
primärvård, internmedicin tillsammans med geriatrik och rehabilitering samt kommunal
hälso- och sjukvård. Samtidigt sägs att dessa områden måste, samtidigt som de behåller sin
unika identitet, ha ett nära samarbete för att kunna erbjuda patienterna god närsjukvård. Vid
närsjukhuset, som är en del av närsjukvården, kan det dessutom finnas varierande grad av
opererande specialiteter beroende på lokala förutsättningar. Det kan gälla såväl inom planerad
som akut vård.
I regionens vårdstrukturdokument - ”hälso- och sjukvårdens utvecklingsstrategi” från 2004 –
hänvisas till närsjukvårdsbegreppet men det definieras inte ytterligare. Det upprepas att det
krävs ett nätverksbyggande mellan primärvård, sjukhus och den primärkommunala hälso- och
sjukvården för att den nära vården skall fungera. Det nära sjukhuset ska kunna komplettera
primärvård och kommunal sjukvård. Det nära sjukhuset är inte bara det lilla sjukhuset utan det
slås fast att alla sjukhus bör ha ett områdesansvar ”för att kunna uppfylla sitt
samarbetsuppdrag”.
I budget 2006 poängteras närsjukvårdens betydelse i det samlade vårdutbudet och att
primärvården skall utgöra basen i närsjukvården.
46