Sjukhusens ersättningssystem 2005 - Västra Götalandsregionen

Ordet beskrivningssystem är ett vidare och mer omfattande begrepp än ordet klassifikation.
En klassifikation är resultatet av att objekt indelas i olika klasser. Klassifikationen skall vara
uttömmande, d v s varje objekt tillhör minst en klass. Vidare skall klasserna vara ömsesidigt
uteslutande, d v s inget objekt skall tillhöra mer än en klass. Dessa två krav tillsammans innebär
att varje objekt bara kan tillhöra en klass. En beskrivning av verkligheten behöver inte
inordna objekten i strikta klasser och beskrivningen behöver därmed inte vara en klassifikation.
Men en klassifikation är alltså en del av ett beskrivningssystem. En förteckning över
åtgärder inom hälso- och sjukvården äger inte de egenskaper som klassifikationen måste ha.
Det är naturligtvis lättare att ta fram en förteckning än en klassifikation, men om det område
som skall beskrivas är svårbemästrat kan det vara en fördel att avstå från kraven att klassificera
de olika åtgärderna och istället bara förteckna dem.
I hälso- och sjukvårdssammanhang har man vanligen med begreppet beskrivningssystem
menat en förteckning eller klassifikation som beskriver innehållet i sjukvårdsverksamheten.
Under senare tid har begreppsinnehållet vidgats. Så har t ex Kostnad Per Patient (KPP)
betecknats som ett beskrivningssystem. Likaså har olika typer av indikatorer t ex sådana som
beskriver kvalitet innefattats i begreppet.
12.4 Kvalitetssäkrade beskrivningssystem
Man skiljer på diagnos- och åtgärdsklassifikationer. Diagnosen är lika med namnet på patientens
sjukdom medan begreppet åtgärd syftar på de diagnostiska och/eller terapeutiska
insatser som görs för patienten.
Vidare skiljer man på primära och sekundära klassifikationssystem. Med primär patientklassifikation
menas att man utifrån tillgängliga uppgifter inordnar en vårdkontakt i en (och endast
en) kategori enligt gällande anvisningar för det aktuella klassifikationssystemet. Med ledning
av primärt klassificerad grundinformation grupperar de sekundära systemen enskilda patienters
vårdhändelser till större grupper som har skapats för att vara relevanta både medicinskt
och resursförbrukningsmässigt.
Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem (KSH 97) är den primära diagnosklassifikation
som används i Sverige sedan 1997. Denna klassifikation är en försvenskning av The International
Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems, ICD-10, som
utges av världshälsoorganisationen.
Sedan 1997 finns en nordisk primäroperationsklassifikation, Klassifikation av Kirurgiska Åtgärder
(KKÅ97).
Sedan 2003 används Beskrivnings- och ersättningssystem i sjukvården (BESIS) vid regionens
sjukhus. BESIS är inte en klassifikation utan en samling förteckningar över de vanligaste
åtgärderna inom sjukhusens öppenvård. BESIS sammanfattar besöksinformationen på ett
systematiskt sätt.
Vid senaste årsskiftet publicerade Socialstyrelsen Klassifikation av vårdåtgärder ( KVÅ).
KVÅ, som också är en primärklassifikation, innehåller totalt 7 235 åtgärder. Merparten av
dessa åtgärder kommer från Klassifikation av kirurgiska åtgärder 1997 (KKÅ97), men 1 426
är nytillkomna. Flertalet av de nytillkomna åtgärderna har även en beskrivningstext, för att vid
behov närmare förtydliga åtgärden. Till KVÅ hör ett stort antal åtgärdsförteckningar för
medicinska verksamhetsområden. Varje förteckning innehåller ett urval av åtgärder som är
särskilt ofta förekommande inom en viss specialitet eller subspecialitet. Några exempel är
18