Sjukhusens ersättningssystem 2005 - Västra Götalandsregionen

Den långa ledtiden mellan förslag till reell förändring som påverkar grupperingen ute i
sjukvården kan medföra att det saknas möjligheter att gruppera en ny metod på ett korrekt
sätt.
Sammanfattningsvis finns det en viss eftersläpning i beskrivningssystemen i förhållande till
den medicinteknologiska utvecklingen. En förutsättning för att förändringar skall göras i
klassifikationerna är att förslag till nya åtgärder inlämnas till Socialstyrelsen. Tiden mellan
införandet av en ny åtgärd i sjukvårdsrutinen och en förändring av klassifikationen kan
påverkas genom att snabbt ge förslag till förändringar. Även regionalt kan vi påverka detta
genom att noggrant följa utvecklingen och vid behov föreslå förändringar i klassifikationerna.
13. Beskrivnings- och ersättningssystemens kostnader
Vi lever i ett samhällssystem där såväl offentlig som privat verksamhet avkrävs redovisning i
en rad olika avseenden. Inom den offentliga verksamhetens alla områden har kraven på god
verksamhetsredovisning ökat alltmer. Ambitionerna att leda och styra samt kraven på ökad
produktivitet och effektivitet kräver tillförlitlig uppföljning. Dessa krav har ökat dramatiskt
under den senaste 10-årsperioden. För sjukvården innebär det att man skall kunna redovisa
innehållet och kvaliteten i samt effekterna av verksamheten. Redovisningskraven har resulterat
i att vårdadministrationen har ökat.
Relativt ofta kritiseras ersättningssystemen för att transaktionskostnaderna är höga. Dessa
kritiker kan delvis ha rätt men samtidigt bortser man från den ovan beskrivna samhällsförändringen.
Det är svårt att exakt peka ut de delar av vårdadministrationen som skulle försvinna
om de nuvarande ersättningssystemen skulle ersättas av ett anslagssystem. Sannolikt
skulle huvuddelen av administrationen behöva finnas kvar på grund av ledningens behov av
tillförlitlig information om verksamheten.
Generellt sett är det rimligt att anta att kostnaderna för prestationsbaserade ersättningssystem
är högre än för anslagssystem. Vi har dock ingen kunskap om hur stor kostnadsskillnaden är.
En återgång till ett anslagssystem utan verksamhetsstyrning är helt osannolik. En övergång till
anslagssystem skulle sannolikt kopplas med en kraftig verksamhetsstyrning i form av volymkrav
som styr innehållet, kvalitets- och effektivitetskrav, krav på samarbete med andra vårdnivåer
etc. För att styrningen skall ha avsedd effekt fordras tillförlitliga uppföljningsdata.
Efterfrågan på uppföljningsdata överstiger vida tillgången. Information om kvalitet och resultat
tillhör de stora bristområdena. Prestationsersättningssystemen stimulerar sjukvården att
lämna goda beskrivningar av sin verksamhet. Behovet av att säkerställa en framtida god tillgång
till uppföljningsdata talar för sådana ersättningssystem som premierar såväl produktion
som uppfyllandet av vissa mål, d v s den grundmodell som föreslås i denna rapport.
14. Införande av KPP i Västra Götalandsregionen
14.1. Uppdraget
I uppdragsdokumentet från HSU skriver man att ”På sikt ska redovisningen vara efter en
regiongemensam standard, beställare och revisorer ska ha tillgång till grunderna för kostnader
och prissättning.” Vidare skriver man att ”Samtliga sjukhus ska kunna redovisa i enlighet med
de metoder för KPP (kostnad per patient) som utvecklats inom regionen.”Nedan redovisar vi
21