Sjukhusens ersättningssystem 2005 - Västra Götalandsregionen

stor kostnad. Om å andra sidan behandlingarna är förhållandevis billiga, innebär inte måttliga
variationer av patientantalet så mycket ur risksynvinkel för utföraren.
Abonnemang/anslag kan omfatta mindre eller större delar av ett sjukhus verksamhet. Om endast
ekonomiskt mindre betydelsefulla omfattas kan lokala variationer tillåtas mellan sjukhusen.
Om däremot större delar av sjukhusens ekonomi omfattas bör abonnemangsprinciperna
vara desamma i hela regionen.
Rapporten från det regionala KPP-projektet innehåller riktlinjer för hur kostnader skall fördelas
vid upprättande av totalkostnadsbokslut. Enligt riktlinjerna skall vissa abonnemangskostnader
i vissa fall ingå i KPP-kalkylerna medan de i andra fall inte skall ingå. För att KPP
skall vara ett verkningsfullt system både i beskrivningshänseende och som ett verktyg för
ledning och styrning fordras att sjukhusen följer dessa riktlinjer. I annat fall kan man dra felaktiga
slutsatser rörande sjukhusets kostnader för produktion av en viss vårdtjänst.
Det finns argument både för och emot abonnemang för sjukhusens akutmottagningar. För
detta talar främst incitamentet att utforma vården så effektivt som möjligt, det billigaste
alternativet väljs om det finns flera likvärdiga att välja mellan. Mot talar möjligheten till
kostnadsövervältring, i fallet med akutmottagningar kan delar av akutverksamheten och
kostnader läggas på primärvården eller annan specialakutmottagning samtidigt som
abonnemangsersättningen utgår oförändrad.
25. Ersättning enbart baserad på prestationsvolymer (100% ersättning)
I HSUs uppdragsdokument står följande: ”Möjligheten att inför beställningarna 2006 införa
100 % ersättning när det gäller ersättning länssjukvård, DRG, vårddagar m.m. så även när det
gäller regionsjukvård, DRG, vårddagar m.m. är något som ska belysas i uppdraget.”
Syftet med full prestationsersättning är att öka stimulansen att producera sjukvård. Denna
ersättningsform tillämpas idag inom de åtta garantiområdena. Det är oklart vilken av de båda
incitamenten, den fulla prestationsersättningen eller de ökade resurserna, som mest bidragit
till att sjukhusen ökat sin produktion inom garantiområdet. I övrigt bygger nuvarande
ersättningssystem på att sjukhusen garanteras 50 % av den totala ersättningen oavsett vilka
volymer som produceras. Orsaken är att det är svårt att till fullo förebygga händelser som gör
att den avtalade volymen inte kan produceras. Nyckelpersonal kan t ex bli sjuk eller sluta och
influensaepidemier kan påverka den elektiva vården negativt. Vidare är det svårt att på kort
sikt minska de fasta och rörliga kostnaderna. Modellen med en kombination av anslag och
prestationsersättning är ett utryck för att den ekonomiska riskdelningen mellan ägare, utförare
och beställare skall vara utformad på ett sätt som uppfattas som skäligt av alla parter. Vid full
prestationsersättning ändras denna riskdelning.
Nationella och internationella erfarenheter talar för att full prestationsersättning utan ett
absolut kostnadstak leder till produktions- och kostnadshöjningar. Det finns inga erfarenheter,
utom våra egna inom regionen, som belyser en situation då full prestationsersättning
kombineras med ett absolut kostnadstak. Vi försöker nedan hypotetiskt belysa vilka effekter
en sådan ersättningsmodell skulle kunna ha.
Vid full prestationsersättning kombinerad med absolut tak kan produktionen sjunka, vilket är
tvärt emot syftet med denna ersättningsform. Sjukhuset känner sig tvingat att vid full prestationsersättning
skaffa sig andra säkerheter för att vara förvissad om att få samma intäkter som
54