Sjukhusens ersättningssystem 2005 - Västra Götalandsregionen

i primärvården igen. Hur skall det hanteras ersättningsmässigt? Eller skall vårdepisoden enbart
innefatta öppen och sluten vård vid sjukhuset? Vilka vinster kan förväntas med vårdepisodersättning
i detta fall?
Exempel 3. DRG 014, Stroke. Vårdepisoden kan inbegripa såväl akutvård, uppföljningsbesök
som rehabilitering. Vem skall motta ersättning och fördela den? Vilka vinster kan förväntas
av vårdkedjeersättning? Vad händer i samarbetsklimatet mellan utförare i en krympande
ekonomi när de skall dela en minskande ersättning? Vad händer om patienten utöver stroke
även drabbas av t ex en hjärtinfarkt. Hur skall sådana parallella sjukdomsförlopp hanteras i
ersättningshänseende?
Exemplen visar att varje vårdprocess i sig innehåller sina unika frågeställningar, avgränsningar
och utvecklingsområden.
Den regionala utredningen 2001 fann inte några nationella eller internationella förebilder när
det gäller ersättning av hel vårdepisod. Vi har inte systematiskt eftersökt sådana igen men det
finns vissa erfarenheter som kan vara av intresse i sammanhanget.
22.6 Vårdprocessersättning för njursjukvård vid SÄS
Vid SÄS har bedrivits ett utvecklingsarbete för att ersätta vården av patienter med njursvikt
med en samlad ersättning. Man har identifierat tre ersättningsbara processer. Patienter med
avancerad njursvikt utan dialys, patienter i hemodialys och patienter med peritonealdialys.
Man har beräknat den genomsnittliga patientkostnaden för vård av dessa under ett år. Under
2005 planeras en ”skuggersättning” som planeras tillämpas fullt ut för 2006. Ersättningen per
patient skall inkludera alla kostnader i öppen och slutenvård. Det är dock oklart om den
samlade ersättningen även avser sluten- och öppenvård för andra sjukdomar som patienten
redan lider av eller drabbas av under året. Ersättningen gäller enbart sjukhusets kostnader och
patientgruppen förknippas nog i allmänhet inte med närsjukvård men kan ändå nämnas i
sammanhanget. Från ett regionalt perspektiv är det oklart hur detta påverkar rapporteringen
till koncernredovisningssystemen, vilka är grunden för verksamhetsuppföljning på regional
och lokal nivå.
22.7 Organisationsförändringar
En stor svårighet med samlad ersättning för en vårdepisod är att ersättningen skall täcka
kostnaderna till de vårdgivare som är inblandade i en avslutad vårdepisod. Ett annat sätt att
nalkas målsättningen att pröva en ”modell för ersättning av närsjukvården” är att istället göra
försök med att anpassa organisationen och skapa utförare som i större utsträckning har ansvar
för hela vårdepisoder. Sådana försök har gjorts vilket exemplifieras nedan.
I regionens vårdstrukturdokument - ”Hälso- och sjukvårdens utvecklingsstrategi” från 2004 –
diskuteras lokala försök med att genom förändrad ”organisation och ledning effektivisera
samverkan mellan sjukhusvård och primärvård”. Erfarenheter som redovisas nedan talar för
att ett sådant försök inte kan ge snabba vinster utan ger effekter först efter lång tid.
50