Sjukhusens ersättningssystem 2005 - Västra Götalandsregionen

Fördelarna med ett ersättningssystem för hela vårdepisoden är att ersättning sker för en mer
komplett sjukvård än när ersättning ges för enskilda vårdinsatser. Denna form kan skapa
incitament hos vårdgivarna att producera en mer effektiv vård för hela vårdepisoden.
Man påstår därmed indirekt för det första; att vård som kräver insatser från olika utförare inte
är tillräckligt effektiv och för det andra; att en ersättning av hela vårdepisoden skulle kunna
förbättra samordningen av vården. Man exemplifierar inte detta synsätt.
Gruppen definierar en vårdepisod som ”alla vårdkontakter med en eller flera vårdgivare som
en patient haft för ett visst specifikt hälsoproblem, mellan en start och en slutpunkt.” Med
vårdkedjor menar man ”samarbetet mellan olika vårdgivare för att samordna vården”.
Utredningen verkar underförstått i huvudsak hålla sig till regionens utförare och blandar inte
in den kommunala nivån som också kan vara involverad i vårdepisoder.
Utredningen har listat en rad problem/frågeställningar vid ersättning av en vårdepisod:
Vem skall betala?
Utredningen gjordes när det fanns olika beställare av primär- och länssjukvård. Detta hinder
är nu undanröjt. Dagens uppdelning med olika beställare för högspecialiserad och annan vård
torde vara ett mindre problem i sammanhanget.
Resursfördelning mellan utförare
Skall ersättningen gå till en utförare som i sin tur ersätter de andra? Hur påverkas
kapiteringsersättningen inom primärvården?
Kontraktsformer
Skall avtal avse abonnemang för en diagnosgrupp utgående från befolkningsunderlag? Skall
gruppering och poängsättning av vårdepisoder ske på ett liknande sätt som inom DRGsystemet?
Det fordrar i så fall omfattande utvecklingsarbete. Skall ersättning ges till en
koordinator som ersätter de involverade utförarna?
Kostnadsberäkning av vårdinsatser
Utredarna pekar på att om ersättningen skall bygga på självkostnader så krävs betydligt mer
heltäckande och avancerade KPP-system än idag. Det finns också brister i underlaget för
prisberäkningar.
IT-systemen är inte anpassade för att hantera en vårdepisod. Det existerar inget
sammanhållande ID-begrepp för vårdepisoder.
Definition av vårdepisoden
När startar och slutar den? Vad innebär svårigheterna att ställa rätt diagnos vid första
vårdkontakt? Vad innebär det att parallella processer och parallella sjukdomsförlopp påverkar
varandra? Hur påverkar vård för följdsjukdomar och komplikationer?
Utredningen från 2001 pekade dessutom på ytterligare svårigheter som måste hanteras:
• Flera andra strategiskt viktiga projekt pågår inom regionen och de kräver resurser. Det
handlar t ex om införande av BESIS, gemensam läkemedelslista, läkarvalssystem m m.
• Diagnosregistreringen behöver förbättras för delar av sjukhusens öppenvård och för stora
delar av primärvården.
• Det finns metodologiska oklarheter i definition av vårdepisod.
48