Sjukhusens ersättningssystem 2005 - Västra Götalandsregionen

14.9. Projektorganisation vid ett införande
För ledning och stöd för införandet av KPP för sluten och öppen sjukhusvård vid samtliga
sjukhus i regionen krävs en representativt sammansatt genomförandegrupp. En tänkbar sådan
är den samordningsgrupp för bildades för det regionala KPP-projektet.
Styrgruppen för terminologi, ersättningar och klassifikationer (S-TEK) har enligt sin uppdragsbeskrivning
ansvaret för att leda och samordna arbetet med KPP. Det innebär att
S-TEK kan fungera som styrgrupp vid införandet av KPP inom sluten och öppen vård. S-TEK
har också det långsiktiga ansvaret för underhåll av regiongemensamma regler rörande KPP.
14.10. KPP i primärvården
Det vore önskvärt att även ha kunskap om kostnaden per patient inom primärvården. Ett
införande av KPP fordrar att ett enhetligt beskrivningssystem införs. Ett utvecklingsarbete
återstår alltså före KPP kan bli en realitet i primärvården men de första initiativen för att
förverkliga detta håller just på att tas inom primärvårdsförvaltningen.
15. Det framtida ersättningssystemet - en grundmodell
Ersättningssystem måste kontinuerligt utvecklas så att de i ökande grad uppfyller målen för
hälso- och sjukvården som de uttrycks i hälso- och sjukvårdslagen samt i de beslut som fattas
i politiska församlingar knutna till Västra Götalandsregionen. I budget 2005 skrivs i inledningen
till avsnittet om hälso- och sjukvård att ”Hälso- och sjukvården ska sätta individen i
centrum och bygga på allas lika rätt till en god hälso- och sjukvård oavsett ålder, kön eller
ekonomiska förutsättningar.” Ersättningssystemet skall alltså styra på ett sådant sätt att det
verkar för rätt kvalitet, god tillgänglighet, bra bemötande och valfrihet. Struktur- och verksamhetsutveckling
samt utveckling av närsjukvård skall stödjas och, om systemet inte har
möjlighet att besitta sådana egenskaper, åtminstone inte hindra eller motverka önskvärda förändringar.
Ett återkommande tema i denna rapport är behovet av att öka inslagen av målstyrning
i ersättningssystemet. Det gäller ett målstyrningsinstrument för att stödja utvecklingen
mot rätt kvalitet. Den kan även användas i vidare bemärkelse för att understödja utvecklingen
mot hälsorelaterad och förebyggande vård, styra mot de friska processerna och det goda
beteendet, ökad tillgänglighet, förbättrat samarbete mellan olika vårdnivåer och utveckling av
närsjukvården. Styrning mot de nämnda målen kan åstadkommas dels genom komplettering
av ersättningsmodellen och dels på annat sätt t ex via avtal mellan beställare och utförare.
Den ovan relaterade önskvärda allmänna inriktningen kan åstadkommas genom att dagens
ersättningsmodell kompletteras med en målstyrningsdel. Den nya modellen kan på sikt gälla
alla vårdgrenar, även psykiatri och primärvård, och innebär att totalersättningen utgörs av en
balanserad blandning som innefattar fyra komponenter; riktade uppdrag samt fast, prestationsrelaterad
och målrelaterad ersättning.
25