Sjukhusens ersättningssystem 2005 - Västra Götalandsregionen

Anders Anell gör i sin bok ”Strukturer, resurser, drivkrafter” (Studentlitteratur 2004), en mer
kritisk analys av begreppet. Han konstaterar att det inte finns någon gemensam syn mellan
huvudmännen om hur närsjukvård skall definieras. Han skriver vidare att ”en cynisk analys
leder snarast till konklusionen att allt som är bra är närsjukvård”.
Sammanfattningsvis kan begreppet närsjukvård, som är oprecist, sägas vara ett samlingsnamn
för den vård som befolkningen behöver oftast och som därför behöver finnas nära patienterna.
I detta sammanhang förtjänar att nämnas att den vanligaste vården är akut, drabbar gamla och
innefattar mycket resurskrävande diagnoser som till exempel stroke och hjärtsvikt. Begreppet
beskriver således inte en vårdnivå i traditionell mening eftersom den innehåller såväl
specialiserad vård som primärvård. Ersättning av närsjukvård sker efter de principer som
gäller för sjukhusens och primärvårdens ersättningar. Det finns också inslag av privat,
offentligt finansierad, vård.
22.3 Att ersätta vårdepisoder/vårdkedjor
Idag ersätts sjukhusen inom slutenvården vanligen för varje vårdtillfälle i form av en prestationsersättning
för vårdtillfället och dessutom en fast del som ej är prestationsberoende. Inom
den öppna vården ersätts sjukhusen med besöksersättning. Primärvården ersätts oftast med en
kombination av kapitations- och prestationsersättning. Den nuvarande ersättningsmodellen
innehåller alltså inget inslag av ersättning för vårdepisod.
I sammanhanget förtjänar att nämnas utvecklingen mot sjukhusvårdtillfällen som ersättningsgrund.
Från och med 2002 är det sjukhusvårdtillfället som ersätts för sjukhusen. Tidigare var
det dels klinikvårdtillfällen, dels sjukhusvårdtillfällen exklusive geriatrik som var grund för
ersättning. Sjukhusvårdtillfället är en form av vårdepisodersättning för sjukhusets slutna vård.
Enskilda delar av ett sjukhusvårdtillfälle ersätts inte längre separat. Det stimulerar till en
effektivisering av flödena inom sjukhusen eftersom ersättningen är densamma även om en
sammanhängande vårdepisod delas upp i flera vårdtillfällen. Denna reform har haft betydande
konsekvenser för tolkning och analys av sjukhusens prestationer och påverkar fortfarande
jämförbarheten såväl över tid som med omvärlden. Alla konsekvenser av denna förändring är
ännu inte hanterade. Trots detta måste förändringen sägas vara enkel och i linje med de övergripande
principerna för regionens ersättningssystem. Förändringen är efter nya kalkyler helt
förenlig med DRG-systemet och beräkning av dess relativa vikter. DRG som beskrivningssystem
har sitt ursprung i sjukhusvårdtillfällen.
Det skulle dock innebära en väsentlig principiell skillnad om såväl öppen som sluten vård för
ett sjukhus skulle ersättas i ett ”paket”. Skillnaden skulle bli drastisk om också prestationer
från andra utförare skulle involveras i ”paketet”. Frågan har tidigare utretts under 2001 på
uppdrag av hälso- och sjukvårdsdirektören och nedan refereras utredningen.
22.4 Utredningen: Förstudie om ersättningar kopplade till vårdflöden
Regionen har gjort en studie om ersättning av kompletta vårdepisoder 2001.
Vad skall ersättning av hela vårdepisoder förbättra? Vad är det som inte är optimalt idag?
Utredningen anger som en utgångspunkt:
47