Sjukhusens ersättningssystem 2005 - Västra Götalandsregionen

av lokala professionella företrädare, att man vet vad som är standard för indikatorn i fråga och
att det finns en möjlighet att påverka indikatormätvärdet genom att förbättra det medicinska
handlandet. Inom en nära framtid kommer regionala initiativ att tas med avsikt att ta fram
kvalitetsindikatorer kring vilka det råder professionell enighet.
12.5 Beskrivningssystem kontra ersättningsmodell
Under senare tid har det i klassifikationssammanhang betonats att det är viktigt att skilja på
vad som är beskrivnings- respektive ersättningssystem. T ex i skriften Utveckling av sjukvårdens
ersättningssystem från Stockholms läns landsting (2003) poängteras vikten av denna
uppdelning. Orsaken till att man framhäver betydelsen av detta beror på att man i vissa landsting
och även internationellt gjort erfarenheten att en sammanblandning leder till att beskrivningssystemen
inte kan uppfylla det grundläggande kravet att ge en så korrekt bild som möjligt
av det medicinska vårdinnehållet respektive kostnadsnivån. Det finns risker med att bygga
in moment av incitament och styrning i beskrivningssystemen. De skall stå fria från sådana
avsikter och skildra vårdinnehållet från professionell synpunkt.
I Stockholm har man gett efter och skapat nya egna grupper för att tillfredsställa lokala behov.
Nu har man inlett en process med att rätta till de problem detta medfört. I Västra Götaland
har vi inte haft sådana problem. Vi har använt oss av de nationella klassifikationerna och i
stort sett avstått från nya hemmagjorda beteckningar på olika vårdtjänster, gränsen mellan
beskrivningssystem och ersättningsmodell har upprätthållits.
12.6 Eftersläpning i beskrivningssystemen i förhållande till medicinsk utveckling
Som beskrivits ovan finns etablerade rutiner för uppdatering av de nationella primärklassifikationerna.
Förslag om nya åtgärder alternativt förändringar i existerande beskrivningar
prövas av en expertgrupp. Ofta tillfrågas även den berörda specialistföreningen. För kirurgklassifikationen
gäller dessutom att frågan skall beredas i en nordisk expertgrupp. När förändringen
publiceras har den alltså föregåtts av ett omfattande beredningsarbete.
Men för att förändringar skall komma till stånd fordras att förslag inkommer från sjukvården.
Ibland inträffar medicinteknologiska förändringar utan att detta påverkar primärklassifikationerna
förrän efter lång tid. Ett exempel på detta är pacemakers med två elektroder, en i
hjärtförmaket och en i hjärtkammaren. Sådana pacemakers förbättrar patientens kondition
men är avsevärt dyrare än enkammarpacemakers. Fördröjningar av detta slag kan leda till att
det under en övergångstid inte finns adekvata möjligheter att registrera nya åtgärder.
Förändringar i sekundärklassifikationerna fordrar längre beredningstid än ändringar i primärklassifikationerna.
Tiden mellan förslag till förändring uppgår i regel till minst 1 – 1,5 år.
Orsakerna till detta är flera:
• att förändringar i sekundärklassifikationerna ofta orsakas av förändringar i
primärklassifikationerna
• att ärendet skall beredas på nordisk nivå (Nord-DRG) vilket tar extra tid
• att efter beslut skall ändringar göras i grupperarlogiken
• att programvaruleverantören måste göra erforderliga programändringar och
• att programvaran måste installeras ute på sjukhusen
20