HATETS SPRÅK - Civil Rights Defenders

Svenska Helsingforskommittén har dock i denna granskning funnit att
grundlagarnas regler tillämpas på ett sådant sätt att denna inställning kan
ifrågasättas. JK:s restriktiva åtalspraxis torde innebära att bestämmelsen inte får den
förutsatta hindrande effekten på rasistiska och främlingsfi entliga organisationers
verksamhet. Det kan, och bör, diskuteras ingående huruvida ett organisationsförbud
verkligen är den bästa rättspolitiska lösningen på problemet med ökning av rasistisk
propaganda i samhället. Det står dock klart att Sverige åtagit sig att införa ett
förbud och att detta kan ske utan konfl ikt med grundlagarna.
Rapporten är uppdelad i sex delar och dessa innehåller i korthet följande: i
kapitel 2 behandlas den svenska extremhögern och dess största organisationer. En
rudimentär genomgång av tidningar, internet-sidor och skivproducenter ges vid
sidan av en historisk redogörelse.
I kapitel 3 följer en beskrivning av de internationella konventioner som Sverige
åtagit sig att följa, bland annat Europakonventionen och Rasdiskrimineringskonventionen.
Här redogörs också för hur yttrandefriheten och föreningsfriheten
regleras i internationell rätt.
I kapitel 4 beskrivs brottet hets mot folkgrupp, både som tryck- och
yttrandefrihetsbrott och som brott mot BrB. Intressekonfl ikten mellan yttrandefriheten
och kriminaliseringen är i fokus, men även grundlagarnas exklusivitet på
tryck- och yttrandefrihetens område, de allmänna processreglernas tillämplighet i
dessa fall samt annan direkt anknytande lagstiftning behandlas.
I kapitel 5 redogörs för Svenska Helsingforskommitténs granskning av samtliga
JK-beslut 1997-2001. De beslut vi funnit anmärkningsvärda refereras ingående och
kommenteras sedan i kapitel 6. Våra slutsatser utmynnar i fyra rekommendationer,
riktade till JK och lagstiftaren, som presenteras i kapitel 7.
Domstolarna bör dra gränsen
Konfl ikten mellan å ena sidan en fri och ohämmad debatt och å andra sidan
intresset av att minska spridandet av rasistisk och främlingsfi entlig propaganda
medför en mycket komplicerad avvägning. Var gränsen går för vad man egentligen
får säga, eller skriva, är mycket svårt att svara på, och bör därför enligt vår
uppfattning i långt större utsträckning än vad som sker i dagsläget lämnas till
domstolarna att avgöra. Svenska Helsingforskommitténs syfte med denna rapport
är att uppmärksamma brister i den nuvarande ordningen samt att bidra till att
debatten kring tryck- och yttrandefriheten i allmänhet, och hets mot folkgrupp i
synnerhet, hålls vid liv.
Ett stort tack framförs till Stiftelsen Expo för hjälp med fakta till innehållet
i kapitel 2, docent Hans-Gunnar Axberger som har bidragit med värdefulla
synpunkter samt till Allmänna Arvsfonden som fi nansierat projektet. Tack framförs
även till Leif Zetterling som utformat omslaget.
För Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter
Percy Bratt Robert Hårdh Karl Göransson
Vice ordförande Generalsekreterare Jurist
9