HATETS SPRÅK - Civil Rights Defenders

6.2 JUSTITIEKANSLERNS RÄTTSTILLÄMPNING
6.2.1 Spridning
Som ovan anförts är utgivning ett krav för att ansvar för tryck- och
yttrandefrihetsbrott skall komma ifråga. Skrifter eller upptagningar som endast
distribueras inom en helt privat sfär kan inte föranleda straffansvar, men så fort
denna vidgas och omfattar ett något större antal personer träder TF:s och YGL:s
straff- och processregler in. En skrift anses utgiven då den blivit utlämnad för
försäljning eller spridning i Sverige. 30 I ett antal beslut har JK avskrivit ärenden
från vidare handläggning och som grund hänvisat till att skrifterna inte utgivits.
Eftersom kraven på hur spridd en skrift skall vara för att betraktas som utgiven är
tämligen lågt ställda har SHK funnit anledning att granska dessa JK-beslut närmare.
De lågt ställda kraven framgår av de motivuttalanden som föregick lagändringen
1988, då regleringen om hets mot folkgrupp vidgades till att även innefatta
uttalanden inom en mindre krets av personer, till exempel inom en förening. Syftet
med lagändringen var att förhindra inte enbart utåtriktad verksamhet från rasistiska
organisationer, utan även intern verksamhet, något som ligger i linje med reglerna
i Rasdiskrimineringskonventionen. 31 Uttalanden som innefattar missaktning eller
hot – i muntlig, skriftlig eller annan form – och som sprids utanför en direkt sluten
krets skall därför vara att anse som straffbara. Vad gäller sådana meddelanden som
endast sprids i enstaka exemplar skall dessa betraktas som utgivna då de anslagits. 32
Klistermärken eller affi scher som satts upp på offentlig plats kan därför räknas som
utgivna i TF:s mening. Detta förhållande, det vill säga det låga krav som ställs för
att en missaktande symbol skall anses spridd, bekräftas också i rättspraxis. 33
Ett fall SHK granskat avsåg ett klistermärke innehållande en svastika som klistrats
upp på entrédörren till Filadelfi akyrkan i Östersund. JK motiverade sitt beslut att
avskriva ärendet på följande sätt: 34
”Klistermärket skulle i och för sig kunna vara en sådan skrift som TF är tillämplig
på. Jag fi nner dock inte anledning att närmare undersöka hur det faktiskt
förhåller sig i den saken. Anledningen till detta är att utredningen inte ger stöd
för antagande att utgivning i den mening som avses i TF har ägt rum. Oavsett om
klistermärket innefattar hets mot folkgrupp kan alltså något ingripande med stöd av
TF inte ske.”
Ett annat fall avsåg en T-shirt som två elever tryckt vid en gymnasieskola i Nödinge
i Västra Götaland. JK:s motivering löd: 35
”Utredningen här ger mig dock inte underlag för bedömningen att t-shirten skulle ha
spritts på något sådant sätt som gör att den kan anses ha blivit utgiven.”
30 1 kap 6 § TF. Se ovan 4.3.6.
31 Prop 1986/87:151, s 104 ff.
32 SOU 2001:28, s 380 samt Axberger, s 33.
33 NJA 1996 s 577.
34 Se ovan 5.2, referat nr 29, dnr 272-99-30. Se bild s 10.
35 Se ovan 5.2, referat nr 37, dnr 3625-01-30.
79