HATETS SPRÅK - Civil Rights Defenders

lydelsen anses det klart framgå att kategorierna som nämns omfattar även till
exempel invandrare och andra liknande heterogena grupper. 35 Gruppen behöver
inte fi nnas representerad i riket. Det krävs inte heller att en viss grupp direkt
pekas ut. Hyllande av till exempel en viss etnisk grupp på ett sådant sätt att alla
andra etniska grupper kan anses nedvärderade, är också straffbart. 36
4.3.1.2 Förutsättningar för straffbarhet
Rekvisiten hot och missaktning infördes i bestämmelsen vid 1970 års revision av
TF och BrB. Ändringen syftade främst till att regleringarna i större mån skulle stå
i överensstämmelse med reglerna i Rasdiskrimineringskonventionen. Hot skall
tolkas enligt vanligt språkbruk. Detta innebär att bestämmelserna har ett vidare
tillämpningsområde än brottet olaga hot i BrB. 37 Vad gäller missaktning skall även
indirekta uttryck omfattas. 38 Uttalanden som inte överskrider gränserna för saklig
kritik faller dock utanför det straffbara området. 39 För att hets mot folkgrupp skall
föreligga krävs att det är klart och tydligt att uttalandet överskrider gränsen för
saklig och vederhäftig diskussion rörande gruppen i fråga.
Yttrandefriheten inskränks alltså ganska radikalt av denna reglering; den utgör i
stor utsträckning ett förbud att uttrycka extrema åsikter. Saken kan också uttryckas
som så att opinionsfrihet och kritikrätt inte får innebära en rätt att uttala sig
nedsättande om en hel folkgrupp. 40
4.3.1.3 Uppsåt
Ansvaret enligt TF och YGL kan sägas vara till viss del objektivt. Uttryck för denna
objektivitet fi nns i TF. Där föreskrivs följande: 41
”Vid bedömande av fråga om ansvar för den som enligt detta kapitel har att svara
för tryckt skrift skall så anses som om vad skriften innehåller införts däri med hans
vetskap och vilja.”
Detta är en presumtion som inte kan motbevisas. 42 Det innebär att
uppsåtsbedömningen skiljer sig väsentligt från den som används vid vanliga brott.
Istället utgår man från de yttre omständigheter som påverkat framställningens
tillkomst och det syfte som kan utläsas. En av Sveriges ledande experter på området,
Hans-Gunnar Axberger, föreskriver i sin avhandling ”Tryckfrihetens gränser” en
fyrstegsmodell för en objektiviserad uppsåtsbedömning: 43
35 Axberger, s 212, Prop. 2001/02:59 s 23.
36 Prop 2001/02:59, s 16.
37 4 kap 5 § BrB.
38 NJA 1982 s 128.
39 Beckman, m fl, s 259.
40 Prop. 2001/02:59 s 15.
41 8 kap 12 § TF.
42 Axberger, s 97.
43 Axberger, s 100.
33