HATETS SPRÅK - Civil Rights Defenders

jury gå rakt emot tydlig lag och istället vila på helt andra grunder, utan att detta kan
kontrolleras i efterhand. 185
Det andra argumentet mot tryck- och yttrandefrihetsjuryn är att dess beslut inte
går att överklaga. Överklagandet är en av de allra viktigaste rättssäkerhetsgarantierna.
Att ett friande jurybeslut inte kan överprövas beror till stor del på att
juryn främst ses som ett skydd mot staten för den enskilde som åtalats för tryck-
eller yttrandefrihetsbrott. Förhållandet kan dock vara det omvända, särskilt i de fall
där enskilt åtal kan föras. Eftersom juryn tillsätts på politisk väg kan dessa sympatier
spela in i bedömningen av starkt politiserade frågor, något som också hänt i
praktiken. 186 Detta kan ifrågasättas ur båda parters synvinkel, vars intressen bör
tillmätas vikt ur rättssäkerhetsperspektiv; den tilltalade skall inte straffas på alltför
lösa grunder och den kränkte skall få möjlighet till upprättelse. Lagstiftaren har
dock anfört ståndpunkten att den senares intresse bäst tas till vara vid utformningen
av reglerna om juryns tillsättning. 187 SHK anser dock att detta argument förutsätter
att jurysystemet på ett tillräckligt rättssäkert sätt tillgodoser båda parter. Mot
bakgrund av Holm-fallet och annan praxis från Europadomstolen har vi kommit
till slutsatsen att en politiskt tillsatt jury inte till fullo kan anses garantera att
inget annat än vad som framställs vid huvudförhandlingen kan komma att
påverka domslutet. Enligt lagstiftaren är dock inte heller detta ett problem. Detta
kommenterades på följande sätt: 188
”Mot dylika val har riktats den anmärkningen, att de kunna medföra en icke
önskvärd politisering av valet. Ehuru dessa farhågor icke äro helt ogrundade, kan
man dock, liksom justitieombudsmannen i yttrandet över 1912 års betänkande,
framhålla att betydelsen därav överdrivits. Även i sådana fall då vid valet politiska
synpunkter icke kunna anses ha varit uteslutna, torde den erfarenheten vara allmänt
bekräftad, att de valda i sin domaruppgift snart bortse från sin politiska inställning.
Ett korrektiv mot juryns maktmissbruk är ock att söka i den befogenhet, som enligt de
sakkunnigas mening bör tilläggas domstolen, att ompröva juryns fällande utlåtanden.”
Tilliten till jurymedlemmen, som tillsatts på politisk väg och som inte öppet
behöver redovisa sitt domslut, sätts enligt vår mening allt för högt. SHK menar att
den ”allmänna erfarenheten” att jurymedlemmarna lägger sina politiska värderingar
åt sidan i sin roll som domare är omöjligt att belägga, eftersom domslutet är
anonymt. Juryn vilar snarare på moraliska överväganden och tradition än juridisk
grund. Ett anonymt jurybeslut, som friar ett uttalande i en svårtolkad och viktig
fråga, kan inte heller sägas fastställa rättsprinciper; det fi nns ju inga domskäl som
kan vägleda i senare frågor av samma typ och en annan jury kan komma till en
annan ståndpunkt vid ett senare tillfälle. Detta problem har debatterats ingående
ända sedan juryns införande 1812. Ett kritiskt uttalande från 1828 års riksdag lyder
som följer: 189
185 Jfr Prop 1948:230, s 67 som närmare citerats ovan under 4.4.2.3.
186 Se om Holm-fallet ovan 4.4.2.4.
187 SOU 1947:60, s 188.
188 SOU 1947:60, s 194.
189 Ridderskapets och Adelns protokoll 1828-30 nr 58, s 303.
115