HATETS SPRÅK - Civil Rights Defenders

More documents

Recommendations

Info

inte något bärande skäl för att låta detta för mediaverksamhet särskilt avsedda grundlagsskydd omfatta den enskilde internetanvändaren. Skälen för ett starkare grundlagsskydd för massmedieverksamhet grundas på ett resonemang om att ansvarssystemet syftar till att formalisera ett ensamansvar beträffande en publicistisk produkt. Sådana tillkommer ofta i ett redaktionellt lagsamarbete där meddelarskyddet upprätthåller allmänhetens frihet att kunna vända sig till redaktionen med känsligt material. Detta förutsätter med andra ord en viss organisatorisk struktur, kontinuitet och inriktning av verksamheten för att denna skall vara massmedial på sådant sätt att det bakomliggande syftet skall kunna förverkligas. Dessutom är det tryckfrihetsrättsliga ensamansvaret privilegierat i den meningen att endast utgivaren kan drabbas av påföljder och att denne i olika avseenden har en processuellt gynnsam ställning. Enligt Advokatsamfundet skulle det kunna få negativa konsekvenser och i värsta fall uttunna det grundlagsfästa tryckfrihetsrättsliga systemet om dessa processuella privilegier även gavs till en stor och okänd grupp privata hemsidesinnehavare. Risken för att så kallade målvakter inrättas för att uppfylla de formella kraven på utgivare i databaslagen ansågs vara överhängande. 26 Mot bakgrund av detta fann regeringen att det inte kunde uteslutas att grupper och organisationer som kan tänkas göra sig skyldiga till missbruk av tryck- och yttrandefriheten kan komma att vilja grundlagsskydda sin verksamhet. 27 Trots dessa farhågor infördes ett frivilligt grundlagsskydd. Huruvida det blir lättare eller svårare att beivra rasistisk och nazistisk propaganda som sprids via internet får framtiden utvisa. 4.3 OM TRYCK- OCH YTTRANDEFRIHETSBROTT De gärningar som räknas som tryck- och yttrandefrihetsbrott fi nns uppräknade i TF. 28 Som sådant brott räknas bland annat högförräderi, krigsanstiftan, spioneri, uppvigling, hets mot folkgrupp och förtal. De gärningar som anges som brott i TF skall också räknas som yttrandefrihetsbrott om de begås i sådana medier som omfattas av YGL. 29 Detta innebär att tryckfrihetsbrotten och yttrandefrihetsbrotten i princip sammanfaller. För denna framställning är de skillnader som fi nns dock inte intressanta och berörs därför inte vidare. Det fi nns två huvudtyper av tryck- och yttrandefrihetsbrott: otillåtet yttrande, där innehållet är brottsligt, och otillåtet offentliggörande, som innebär publicering av uppgifter som enligt lag skall hemlighållas. I denna framställning är endast den första brottstypen av intresse. För att reglerna om otillåtna yttranden skall leda till straffbarhet, krävs att gärningen utgör brott enligt både TF och BrB. Det krävs alltså dubbel kriminalisering av gärningen. Tryck- och yttrandefrihetsbrotten ansluter därför i sin ordalydelse nära till motsvarande straffstadganden i BrB. 26 Prop 2001/02:74, s 47. 27 Prop 2001/02:74, s 51. 28 7 kap 4 och 5 §§ TF. 29 5 kap 1 § YGL 31
32 4.3.1 Hets mot folkgrupp Brottet hets mot folkgrupp i BrB har följande lydelse: 30 ”Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller om brottet är ringa, till böter. Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om meddelandet haft ett särskilt hotfullt eller kränkande innehåll och spritts till ett stort antal personer på ett sätt som varit ägnat att väcka betydande uppmärksamhet.” I TF lyder regleringen: 31 ”Med beaktande av det i 1 kap. angivna syftet med en allmän tryckfrihet skall såsom tryckfrihetsbrott anses följande gärningar, om de begås genom tryckt skrift och är straffbara enligt lag: --hets mot folkgrupp, varigenom någon hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning...” Hets mot folkgrupp innebär alltså att någon hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. Kriminaliseringen av hets mot folkgrupp på sexuell grund infördes den 1 januari 2003. Tidigare omfattades denna grupp inte av stadgandet. Regeln om hets mot folkgrupp i BrB motsvarar i allt väsentligt regleringen i TF. I BrB förutsätts att uttalandet som innefattar missaktningen sprids. Denna förutsättning saknas i TF:s straffstadgande, men i grundlagen fi nns ett generellt krav på utgivning som kan sägas motsvarar detta. 32 I huvudsak sammanfaller regleringarna; de har bägge till syfte att endast omfatta meddelanden som är riktade till personer utanför en direkt sluten krets. 33 4.3.1.1 Objekt för brottet Kriminaliseringen av hets mot folkgrupp är inte avsedd att direkt skydda enskilda medlemmar ur etniska eller andra grupper. Därför kan inte enskilda som anser sig kränkta själva stämma in den ansvarige vid domstol genom så kallad målsägandetalan. 34 Som objekt för brottet anges folkgrupp eller annan sådan grupp. Innan 1981 omfattade reglerna endast folkgrupp. Enligt den nuvarande 30 16 kap 8 § BrB. 31 7 kap 4 § 11 p TF. 32 1 kap 6 § TF respektive 1 kap 10 § YGL. Se nedan 4.3.6. 33 Axberger, s 194. 34 NJA 1978 s 3.
Page 1 and 2: H ATETS SPRÅK - om gränsen mellan
Page 3 and 4: 2 Svenska Helsingforskommittén fö
Page 5 and 6: 4 4. Nationell rätt 25 4.1 Allmän
Page 7 and 8: 6 Förkortningar BrB Brottsbalk (SF
Page 9 and 10: 8 Tryckfrihetsförordningen (TF) oc
Page 11 and 12: 10 Nationalsocialistisk fronts klis
Page 13 and 14: 12 allmänna debatten. Debatteras i
Page 15 and 16: 14 SD-Kuriren: Sverigedemokraternas
Page 17 and 18: 16 2.3.1 Upphovsmän Den svenska ma
Page 19 and 20: 18 Alternativ Medias klistermärken
Page 21 and 22: 20 rättigheter inför FN:s kommitt
Page 23 and 24: 22 konventionen och IKMPR uppmanar
Page 25 and 26: 24 Nationell Ungdoms affi scher och
Page 27 and 28: 26 vanlig lag. Tryck- och yttrandef
Page 29 and 30: 28 4.2.2.1 Huvudregeln om radiosän
Page 31: 30 4.2.2.6 Webbsändningar Med webb
Page 35 and 36: 34 ”1. Tryckfrihetsansvaret är o
Page 37 and 38: 36 4.3.3 Föreskrifter om bevarande
Page 39 and 40: 38 Statens biografbyrå för gransk
Page 41 and 42: 40 Det andra undantaget föreskrive
Page 43 and 44: 42 4.4.2 Jurysystemet i svensk tryc
Page 45 and 46: 44 överväganden. Självständighe
Page 47 and 48: 46 Nationell Ungdoms affi scher och
Page 49 and 50: 48 Tryck- och yttrandefriheten utg
Page 51 and 52: 50 med fog misstänkas att det ter
Page 53 and 54: 52 5.1 ANMÄLNINGAR SOM BORDE HA PR
Page 55 and 56: 54 och misslyckas ni med att uttryc
Page 57 and 58: 56 10. Insändare i Aftonbladet (dn
Page 59 and 60: 58 ”Någon har sagt: Man kan gör
Page 61 and 62: 60 5.2 ANMÄLNINGAR DÄR FÖRUNDERS
Page 63 and 64: 62 23. Cd-skivor i Helsingborg (dnr
Page 65 and 66: 64 ”Om vi [kurder] inte, inom en
Page 67 and 68: 66 37. Tröjor tryckta på en skola
Page 69 and 70: 68 42. Skånepartiets närradiosän
Page 71 and 72: 70 Klistermärken, se kapitel 5, re
Page 73 and 74: 72 Det syfte som omtalas i paragraf
Page 75 and 76: 74 I en rad andra fall har en mer f
Page 77 and 78: 76 Det tredje beslutet avsåg en in
Page 79 and 80: 78 har för innehåll. Vad som hitt
Page 81 and 82: 80 Ett tredje fall avsåg klisterm
Page 83 and 84:
82 att uppspelning inte skett utanf
Page 85 and 86:
84 Ett fjärde fall avsåg en insä
Page 87 and 88:
86 inordnas under en folkgrupp elle
Page 89 and 90:
88 Nya Wermlands Tidning. Anmälare
Page 91 and 92:
90 under sådana förhållanden fö
Page 93 and 94:
92 eller husrannsakan, kunnat klarl
Page 95 and 96:
94 Det andra fallet avsåg uttaland
Page 97 and 98:
96 ”En gärning skall, om inte an
Page 99 and 100:
98 missaktning och att denna spridi
Page 101 and 102:
100 yrkesutövande fullt ut kan sä
Page 103 and 104:
102 Trollhättan under pingsthelgen
Page 105 and 106:
104 I ett beslut från 1998, då et
Page 107 and 108:
106 beaktas vid tillämpningen av d
Page 109 and 110:
108 6.5 BRISTER I DET SVENSKA SYSTE
Page 111 and 112:
110 ”In light of article 4 of the
Page 113 and 114:
112 JK:s roll som exklusiv åklagar
Page 115 and 116:
114 annat argument är att Justitie
Page 117 and 118:
116 ”En bland de första garantie
Page 119 and 120:
118 Klistermärken, se kapitel 5, r
Page 121 and 122:
120 slutsatsen att också jurysyste
Page 123 and 124:
122 Riksdagstryck: Propositioner oc
Page 125:
124 CERD/C/239/Add.1 CERD General r
show all

HATETS SPRÅK - Civil Rights Defenders

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?