HATETS SPRÅK - Civil Rights Defenders

More documents

Recommendations

Info

7 Rekommendationer I detta kapitel lämnar SHK fyra rekommendationer som riktar sig till JK och lagstiftaren. Rekommendationerna grundar sig på de frågor som uppmärksammats ovan och för en närmare analys hänvisas till kapitel 6. Justitiekanslern bör lämna fl er fall av tryck- och yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp till prövning i domstol. I kapitel 5 har SHK redovisat en översikt över åtal JK väckt under perioden 1997- 2001. Jämfört med allmän åklagares beslut angående hets mot folkgrupp under samma period väcker JK åtal i långt mindre utsträckning. Den vägledning som står att fi nna i tidigare avkunnade domar är därför mycket liten. Avsaknaden av domar har, enligt SHK:s uppfattning, kommit att innebära att det råder en skillnad mellan brottsbalksbrottet och tryck- och yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp. Bristen på väckta åtal, som i förlängningen leder till att inga vägledande domslut fattas, har starkt bidragit till att reglerna i grundlag och BrB vuxit isär och kommit att få olika betydelse i sin faktiska tillämpning. Detta är något som inte avsågs vid reglernas införande. I det nuvarande systemet krävs därför enligt vår uppfattning en större aktivitet hos JK för att en tydligare praxis skall kunna utvecklas. En oberoende och förutsättningslös utredning bör klargöra huruvida den nuvarande processordningen i mål om tryck- och yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp skall kvarstå. SHK har i sin granskning kommit till slutsatsen att ordningen med en exklusiv åklagare i vissa fall hindrar rättsväsendet att agera effektivt. Vi har i en rad fall ovan visat att kompetensfördelningen mellan allmän åklagare och JK i praktiken är oklar och därigenom hindrar rättsväsendets insatser. Det bör också utredas om de principiella problem som är behäftade med JK:s roll som åklagare och institution kan lösas. Det är enligt vår uppfattning svårt att förena JK:s kontrollansvar över domstolarna med att denne också agerar åklagare i tryck- och yttrandefrihetsmål. Juryn har en avgörande roll i mål om tryck- och yttrandefrihetsbrott. En juryledamot behöver inte motivera sitt beslut och är dessutom förhindrad att yppa vad denne, eller de andra ledamöterna, beslutat. Endast majoritetens beslut redovisas. Ett friande jurybeslut kan heller inte överklagas. På grund av detta är det mycket svårt att fi nna vägledning i de fall juryn friat. SHK har kommit till 119
120 slutsatsen att också jurysystemet hindrar att en tydligare praxis bildas. Det bör därför utredas om tryck- och yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp även i fortsättningen skall prövas under medverkan av en jury. En oberoende utredning bör klargöra på vilket sätt svensk rätt bäst bringas i överensstämmelse med reglerna i FN:s Rasdiskrimineringskonvention. Att få fall av hets mot folkgrupp som tryck- och yttrandefrihetsbrott prövas av domstol får till direkt följd att det svenska rättssystemet inte uppfyller de krav som ställs i FN:s Rasdiskrimineringskonvention. Regeringens inställning, att konventionens regler uppfylls genom att kriminaliseringen av hets mot folkgrupp förbjuder rasistisk propaganda, förutsätter att lagen om hets mot folkgrupp implementeras på ett effektivare sätt än i dagsläget. Utan en effektivt tillämpad kriminalisering kan inte denna konstruktion sägas bära upp regler och målsättningar i Rasdiskrimineringskonventionen. Mot bakgrund av att lagen om hets mot folkgrupp inte fungerar på det sätt som regeringen gör gällande bör utredningen klargöra hur konventionens krav på ett organisationsförbud bör behandlas. SHK har dock valt att inte ta ställning till om ett organisationsförbud är lämpligt. Preskriptionstiderna för hets mot folkgrupp i TF och YGL bör ändras såtillvida att de överensstämmer med de allmänna preskriptionsreglerna i BrB. De argument som vanligen framförs för att hålla preskriptionstiderna för tryck- och yttrandefrihetsbrott korta är enligt vår mening grundade i den ordning som gällde före 1978. Sedan reglerna om inlämnande av pliktexemplar upphävdes fi nns dock inte längre något principiellt bärande skäl att hålla preskriptionstiderna korta. Ett skäl som brukar anföras för en ordning med korta preskriptionstider är att ett uttalande som fällts i en het debattsituation kan komma att bedömas annorlunda om lång tid får löpa innan eventuell rättslig prövning kommer till stånd. Enligt SHK:s uppfattning kan detta argument ifrågasättas. Vi anser att en vunnen distans till ett eventuellt tryck- eller yttrandefrihetsbrott kan gagna såväl rättssystemets möjlighet till insatser som den tilltalades rätt till en rättvis domstolsprövning. En debatt som fortfarande pågår kan hindra att en objektiv prövning kommer till stånd. Längre preskriptionstider stärker enligt vår uppfattning det fria ordet och stimulerar utgivningen av tryckta skrifter och tekniska upptagningar.
Page 1 and 2:
H ATETS SPRÅK - om gränsen mellan
Page 3 and 4:
2 Svenska Helsingforskommittén fö
Page 5 and 6:
4 4. Nationell rätt 25 4.1 Allmän
Page 7 and 8:
6 Förkortningar BrB Brottsbalk (SF
Page 9 and 10:
8 Tryckfrihetsförordningen (TF) oc
Page 11 and 12:
10 Nationalsocialistisk fronts klis
Page 13 and 14:
12 allmänna debatten. Debatteras i
Page 15 and 16:
14 SD-Kuriren: Sverigedemokraternas
Page 17 and 18:
16 2.3.1 Upphovsmän Den svenska ma
Page 19 and 20:
18 Alternativ Medias klistermärken
Page 21 and 22:
20 rättigheter inför FN:s kommitt
Page 23 and 24:
22 konventionen och IKMPR uppmanar
Page 25 and 26:
24 Nationell Ungdoms affi scher och
Page 27 and 28:
26 vanlig lag. Tryck- och yttrandef
Page 29 and 30:
28 4.2.2.1 Huvudregeln om radiosän
Page 31 and 32:
30 4.2.2.6 Webbsändningar Med webb
Page 33 and 34:
32 4.3.1 Hets mot folkgrupp Brottet
Page 35 and 36:
34 ”1. Tryckfrihetsansvaret är o
Page 37 and 38:
36 4.3.3 Föreskrifter om bevarande
Page 39 and 40:
38 Statens biografbyrå för gransk
Page 41 and 42:
40 Det andra undantaget föreskrive
Page 43 and 44:
42 4.4.2 Jurysystemet i svensk tryc
Page 45 and 46:
44 överväganden. Självständighe
Page 47 and 48:
46 Nationell Ungdoms affi scher och
Page 49 and 50:
48 Tryck- och yttrandefriheten utg
Page 51 and 52:
50 med fog misstänkas att det ter
Page 53 and 54:
52 5.1 ANMÄLNINGAR SOM BORDE HA PR
Page 55 and 56:
54 och misslyckas ni med att uttryc
Page 57 and 58:
56 10. Insändare i Aftonbladet (dn
Page 59 and 60:
58 ”Någon har sagt: Man kan gör
Page 61 and 62:
60 5.2 ANMÄLNINGAR DÄR FÖRUNDERS
Page 63 and 64:
62 23. Cd-skivor i Helsingborg (dnr
Page 65 and 66:
64 ”Om vi [kurder] inte, inom en
Page 67 and 68:
66 37. Tröjor tryckta på en skola
Page 69 and 70: 68 42. Skånepartiets närradiosän
Page 71 and 72: 70 Klistermärken, se kapitel 5, re
Page 73 and 74: 72 Det syfte som omtalas i paragraf
Page 75 and 76: 74 I en rad andra fall har en mer f
Page 77 and 78: 76 Det tredje beslutet avsåg en in
Page 79 and 80: 78 har för innehåll. Vad som hitt
Page 81 and 82: 80 Ett tredje fall avsåg klisterm
Page 83 and 84: 82 att uppspelning inte skett utanf
Page 85 and 86: 84 Ett fjärde fall avsåg en insä
Page 87 and 88: 86 inordnas under en folkgrupp elle
Page 89 and 90: 88 Nya Wermlands Tidning. Anmälare
Page 91 and 92: 90 under sådana förhållanden fö
Page 93 and 94: 92 eller husrannsakan, kunnat klarl
Page 95 and 96: 94 Det andra fallet avsåg uttaland
Page 97 and 98: 96 ”En gärning skall, om inte an
Page 99 and 100: 98 missaktning och att denna spridi
Page 101 and 102: 100 yrkesutövande fullt ut kan sä
Page 103 and 104: 102 Trollhättan under pingsthelgen
Page 105 and 106: 104 I ett beslut från 1998, då et
Page 107 and 108: 106 beaktas vid tillämpningen av d
Page 109 and 110: 108 6.5 BRISTER I DET SVENSKA SYSTE
Page 111 and 112: 110 ”In light of article 4 of the
Page 113 and 114: 112 JK:s roll som exklusiv åklagar
Page 115 and 116: 114 annat argument är att Justitie
Page 117 and 118: 116 ”En bland de första garantie
Page 119: 118 Klistermärken, se kapitel 5, r
Page 123 and 124: 122 Riksdagstryck: Propositioner oc
Page 125: 124 CERD/C/239/Add.1 CERD General r
show all

HATETS SPRÅK - Civil Rights Defenders

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?